JUNO

Inför sista körpasset har föräldrarna glömt att packa en ny t-shirt till sonen som precis fyllt sju år. Gårdagens t-shirt är aningens blöt på ett par fläckar.

- Varför är den blöt? undrar sjuåringen
- För att jag råkade stänka ut genom badrumsdörren och ända till din t-shirt när jag kissade, svarade pappan
- Åååh lägg av Pappa, du är inte trovärdig! ropar sjuåringen

Juno

Elsa tre år vänder sig mot sin storebror Joar och frågar med inlevelse:

- Mannen, vad gjorde du?

Jeez...måste vi flytta bort från förorten nu?

Juno

- Titta vilken snygg bil! ropar hon som snart ska fylla tre år och mamman noterar med en viss förvåning att dottern verkar gilla bilar. Det har inte märkts någonting av det draget tidigare.

- En lila bil! avslutar dottern och sätter därmed punkt på alla eventuella förhoppningar om barn som inte är stereotypa i den här familjen.

Juno

En mamma och hennes två barn, närmare tre och sju år är ute och far med bilen. Plötsligt ropar hon som snart ska fylla tre:

- Titta mamma, en Pica pica!
- Va? undrar mamman förbryllat
- Där uppe, i trädet!
- Va? upprepar mamman
- Skatan menar hon, förtydligar han som snart ska fylla sju
- Det vet du väl, att skatan heter Pica pica på latin?
- Neeej, borde jag det?

Sen säger inte mamman något mer på en lång stund.

Juno

Det är middagsdags och mamman har dukat ett klassiskt bord så att två personer sitter bredvid varandra och två mitt emot varandra. Mamman och de två barnen är på plats, pappan kommer snart. Pappan kommer snart och ska sitta bredvid det lilla barnet. Tror mamman.

"Nääää, mamma ska sitta bredvid mig" ylar det lilla barnet och det stora barnet replikerar "Nähä du för mamma ska sitta bredvid miiiig". Mamman tar sin tallrik och sin stol och sätter sig på kortsidan mitt emellan de två gastande barnen. Bättre så? "Neeeej" Men det blir ju r-ä-t-t-v-i-s-t... "Neeeej det är INTE rättvist" och så rullar krokodiltårarna i strida strömmar med små inhopp om "Jag är din prinsessa, då ska du sitta bredvid mig".

Ylandet avtar men medan mor och son äter så sitter det lilla barnet surt och stirrar. Tillslut frågar mamman om hon inte ska äta lite? Nehej, varför inte? För det är kallt. Maten kommer från ugnen och är inte kall men det visar sig plötsligt att det inte maten det pratas om längre.

"Det är kallt" säger barnet, tar av sig sin tröja, droppar den på golvet och sätter halvnaken och belåtet i sig maten. Mamman fattar ingenting.

Juno

När mamman kliver ut ur duschen på morgonen sitter den tvååriga dottern på toalettsitsen och väntar. Hon drar genast igång en liten konversation:

- Hej mamma, har du duschat nu?
- Ja, det har jag
- Du har en snippa
- Ja det har jag
- Jag har en snippa och hicka
- Jaha, det har du
- Nu ska jag äta frukost med pappa, hej då mamma!
- Hej då älskling

Och det lilla barnet hickar och lämnar badrummet. Kvar står en förbluffad mamma.

Juno

Min sexåring sover inte så bra på nätterna. Min sexåring är ganska trött på dagarna. Vi har gjort flera tester som visar att han växer som han ska och har fina blodvärden. Jag har börjat förmoda att taskig sömn är en orsak till att han är trött på dagarna.

Och då. När man har listat ut vad som är trolig orsak till tröttheten, då ska man bara bota den. Jag har tänkt att det helt enkelt handlar om att han ska sova oavbrutet hela natten, inte komma nattvandrandes till vår säng utan sova lugnt och djupt och skönt i sin egen säng. Det är lättare sagt än gjort. Vi har kört kampanj "Sova i egen säng" i omgångar i fyra år och nittiofem procent av nätterna sover sonen i vår säng med resultatet att ingen sover särskilt bra.

Och nu. Nu tror jag att jag har räknat ut en trolig orsak till dålig sömn. Ikväll vaknade han och bara måste sparka med benen, han är varm om benen, det kliar i benen. Han gnäller och det går omöjligen att ligga stilla! Det där känner jag tydligt igen. Restless legs. Den skitsjukdomen tänker alltså gå i arv. Restless legs. Men okej, nu har vi faktiskt något konkret vi vill undersöka när jag bokar ny tid på vårdcentralen imorgon.

Juno

Det lilla barnet är i trotsåldern. I kina finns det ett väldigt användbart ord för såna som är i trotsåldern; Meyo. Det betyder ungefär....nej. Nej, jag vill inte. Nej, jag kan inte. Nej, det går inte. Nej, jag tänker inte. Nej till allt!

Igår var vi in som hastigast i Skogås Centrum för att handla mjölk och smör och då ville flickebarnet inte gå bort från lösviktshyllorna. Sen ville hon inte gå ut ur affären. När hon var ute ur affären tittade hon på fåglar i centrumet (konstgjorda) och följdaktligen ville hon inte lämna centrumet heller. Och slutligen ville hon inte på några som helst villkor sätta sig i bilstolen. Usch för den. Dumma, fula barnbilstol.

Mamman som är hungrig och irriterad över den onödiga parkeringsboten på fyrahundrafemtio spänn vill bara komma ifrån det jävla centrumet. Bort. Hem. För att eventuellt laga mat innan det är läggdags och humöret slår över totalt. Hon bönar sin dotter att sätta sig i stolen. Meyo. Vill inte barnet komma hem så de kan äta middag snart? Meyo. Vill hon inte ha middag idag? Meyo. Flickan klättrar över till förarsätet.

När bönerna tar slut går mamman över till hot. Polisen blir arg om barn inte sitter säkert i sina stolar. Flickan kanske vill stå på parkeringen och vänta tills pappa kommer och hämtar om en timme? Pappa! Grrr. Dåligt hot, det går inte att genomföra. Mamman försöker desperat att tvinga fast barnet i stolen. Meyo!

Då får det tvååriga barnet syn på några fåglar som flaxar förbi. Fåglar! "Om inte du sitter i din bilstol kan inte fåglarna flyga hem" hittar desperadomorsan på. Barnet sätter sig i stolen. Mamman blir så förbluffad att hon glömmer bort att vara sur.

Juno

Det sexåriga barnet går på simskola. Han tycker det är fantastiskt roligt att bada och plaska men han tycker inte det är fullt lika fantastiskt att alltid göra som fröknarna säger till honom. Och då gör han helt enkelt inte det heller. Nehej nej. Mamman som sitter på åskådarbänken konstaterar att sonens namn är ofta förekommande vid varje ny övning. Och på frågan om det var roligt så blev svaret att det inte är så roligt när det är jobbigt. Men man måste kämpa om man ska lära sig, säger mamman snusförnuftigt. Nästa gång blir det nog superskoj.

Den fyrtioåriga mamman går på Step Up. Det tycker hon är fantastiskt roligt. Under förutsättning att hon hänger med. Men det är skymd sikt till instruktören och det snurras och vänds över brädor till både höger och vänster. Och mamman tänker att om det här vore simskola skulle hon höra sitt eget namn i tid och otid. Och det är faktiskt inte alls så roligt att stå där och stampa, åt fel håll hela tiden.

Mamman surnar till och åker och tvättar bilen istället. Glömt är snacket om att kämpa om man ska lära sig. Hon vill aldrig mer gå dit. Sen inser hon att hon är en barnunge och bokar in sig på nästa veckas pass. Nästa vecka blir det nog superskoj. Fasen, det suger att behöva vara vuxen och förebild.

Juno