Av fyllon och barn...

På andra sidan vändplan bor en liten tös. Hon var ute och lekte med de andra barnen men kom på att hon nog var kissnödig. 

- Kom går vi hem och kissar, sa flickans mamma
- Nej jag ska gå in här och kissa, deklarerade barnet och klev in.

Mamman fick gå hem utan barn. Efter att flickan kissat bestämde hon sig för att leka i Elsas rum. Men eftersom Elsa inte var hemma tänkte hon lägga sig en stund i soffan (stora fåtöljen) först.

- Jag kan lägga mig en stund i soffan, säger flickan. När man är gammal och har svårt att gå kan man lägga sig i soffan.

Hon klättrar upp i fåtöljen, lägger sig tillrätta och funderar en sekund. Sedan avslutar hon förklaringen.

- Min pappa måste ligga på soffan.

Av fyllon och barn får man höra sanningen. Puss på dig Fjods ;-)

Juno

Helt chanslös när hon slår an den tonen

Mor och dotter promenerar till skolan. Senaste gången det promenerades hade mamman klackskor och det var inte ett helt bra läge för att ta genvägen i skogen. Idag tittar dotter på mammans fötter och konstaterar nöjt att det sitter ett par gympaskor där. Det regnar pyttelite. Mamman tittar ner på dotterns fötter där det sitter ett par stövlar av mindre vattentät sort, vilket hon är snabb att kommentera.
 
- Ja ja, svarar dottern otåligt och redan på väg mot skogsbrynet. Strunt i det nu mamma!
 
När de kommer ut ur skogen regnar det lite mer. Mamman tänker att det var typiskt att det sista hon gjorde innan hon lämnade huset var att plocka ur paraplyet ur väskan. Barnet tittar på sin mamma med något trött i ögonen och säger strängt:
 
- Om du hade tittat på lilla Aktuellt igår hade du vetat om att det blir regn idag. Men nej då, du skulle läsa istället!
 
Mamman muttrar något om att hon ju skulle lyssa på när dottern läste men förstår att det är försent, uppläxningen är redan avslutad och rätten är ajournerad. Sexåring vs fyrtiofyraåring 1 - 0.
 
Juno

Djupa filosofiska tankar för en sexåring

Det värsta hon vet är att städa. Vår sexåring alltså. Varje gång det kommer på tal, oavsett om det är mycket rörigt eller bara enstaka saker att plocka upp, så är det oerhört jobbigt. Det tar mer energi och tid att ha ångest över städningen än att faktiskt genomföra den. Och så dök denna upp på en kollegas dörr och jag undrar om den går att tillämpa på en sexåring? Och om det är så att det faktiskt kan leda till högre livskvalitet för alla att bara skita i städningen?

Why You Should Not Clean Your Room

Situations of greater entropy are statistically favoured. Things that are statistically favoured tend to happen, especially over time. A disordered room has greater entropy than an organized one. Thus an organized room will tend to become disordered over time. The only way to reverse this is by continually putting in energy from an outside system (i.e. making the effort to clean your room regularly)

HOWEVER, at some point a disordered room will be maximally entropic. At this point, continually failing to clean one’s room will not generally result in a more disordered state. Thus no additional input of energy is needed to maintain the state of the room

Therefore cleaning one’s room is futile - a task for the modern day Sisyphus. It is much more energetically efficient to allow the room to stay at its natural, maximally entropic state towards which it will always tend (and to expend that energy on more interesting things)

Juno


När barnen börjar bli stora

Det är torsdag. Pappan är på grej med jobbet. Mamman är på stallet. Och barnen är själva hemma. Jättekonstigt är det. 

Vi preppar tidigt med borstade tänder och pyjamas på. Pappan ringer och säger godnatt och barnen går till sängs själva. Femtio procent somnar och den stora ligger och läser tills mamman kommer hem halv tio. 

Någon kommer vara trött imorgon. Men värre än så är det inte. Det har gått så bra, det är möjligt att släppa lite på tyglarna här hemma. Stora, duktiga, modiga ungarna. Stolta, stolta mamman!

Juno

Nu har vi bara Glenn kvar

Min sexåriga dotter har, möjligen på förekommen anledning, ingen vidare tilltro till min körförmåga. Häromdagen vände jag bilen på parkeringen och jag hann inte ens lägga i backen innan hon frågade om jag kört på grannens bil. Nej, faktiskt inte!

Så igår lämnade maken in firmabilen, hej då bussen. Hej då. Nu har vi bara Glenn kvar. Nu får vi se om vi vänjer oss eller om vi i panik springer till bilhandlaren.

Det finns en lyx med att bara ha en bil. Det finns massor av plats i garaget!


Men det höjer inte fötroendet hos barnet. Som en reflex när bilen stannat "Gick det bra mamma?" Ja, faktiskt.

Juno

Timjan

För att inte få sparken av ungarna bestämmer jag mig en dag för att göra en slags pytt på falukorven. In med potatis och morot i ugnen, efter med korv och kött och vad det nu var. Drar vidare i sysslorna, maken tar vid i köket.

Barnen tycker det är okej. Sonens gäst från klassen är förtjust. Han har aldrig gjort pytt i panna i ugnen och han har aldrig haft timjan i men det var ju jättegott så det skulle han prova nästa gång han lagar pytt.

Eh wow liksom. Älskling, hade du timjan i? För jag tänkte precis att... nä nu ljög jag. Jag tänkte ingenting. Tanken räckte på sin höjd till gott.

Min tioåring skulle leva på micropopcorn om vi slutade ge honom mat men jag förstår nu att det är dags att jacka upp tempot lite. Så efter T:s besök hemma har vi kokat ägg ihop, min tioåring och jag...

Juno


Prefab är normalen

I Abrahamssonfamiljen liksom Svenssonfamiljen serveras det relativt ofta spagetti, köttbullar, potatisbullar, korvstroganoff, pytt i panna, köttbit, lax och potatis. Ja ni hör. En del hemlagat och två delar prefab?

På söndagen blev det falukorv. Fast i en wok. Och genast piper barnen "Varför kan vi aldrig äta någon normal mat?!"

Hm. Jag förstår att jag måste laga mer wok :)

Juno

Varning för barn

Metro berättar om den här killen som är 22 år och kör plogbilen och upptäcker en liten flicka i en snöhög. Flickan i snöhögen uppger att hon var 17 år. Lite konstigt av en 22-åring att kalla en 17-åring för barn... men för all del, under 18 så det är eventuellt korrekt. Eller så vart det inte helt korrekt i korrekturläsningen av artikeln... här kan ni läsa hela om ni vill...
 
 
I övrigt en väldigt relevant artikel, jag sade själv åt ett aningens yngre barn att inte leka i snöhögen i korsningen så här på kvällen, det var mörkt och hon syntes knappt och det kändes inte tryggt på något vis. Så bort med ungarna ur snöhögarna längs vägarna, det finns just nu gott om snö på säkrare platser!
 
Juno

Det kunde alltid vara värre

Vi klarar oss nog på en bil, sa vi till varandra. Javisst. Folk gör ju det. Har en bil och inte två. Det är ju bara att vi planerar lite. 

Synd bara att premiären föll just på den dag då jag har frukostmöte. Och när det snöat hela natten. Lite synd också att jag glömde bort att planera att lägga mig tidigt.

Men hej och hå, mössa och stövlar på. Pulsar fram genom snön och det snöar på mig. Det är ganska fint och ganska skönt väder men jag är trött och en anings grinig. 


Och så i slutet av den här backen (som är en gångväg) hänger det en bil i diket. Den är översnöad så den har inte tagit en morgontur. Den har inte alls haft tur faktiskt. Men den hade väl inte på gångvägen att göra heller. Väldebatterat ämne, särskilt i närheten av skolan. Så jag tänkte att det var rätt åt dig och att det blev lite enklare att pulsa fram i snön till fots efter det. 


Juno

Igen?

Att man ägnar en hel morgon åt att bråka med betalmaskiner och ofunktionella SL-kort må så vara. Att man två dagar senare åker till samma parkering, slåss med samma maskin, felanmäler samma skit, man halkar och svär och missar två tåg. Det är tydligen inte bara tekniken som är dysfunktionell...

Juno

En konspiration???

Om väckarklockan ringer 05.30 så kan det finnas olika orsaker till det. Jag kan vara en som njuter av en god frukost i lugn och ro innan jag åker till jobbet. Jag kan vara extremt långsam på morgonen... möjligen kan jag masochist eller morgonpigg.

Fast det är jag inte. Jag vill bara komma in lite tidigare till jobbet så att jag får vardagsschemat att gå ihop. 

Eller inte. Igår kom jag inte in i garaget. Helt sjukt, jag kunde helt enkelt inte vrida om den. Det var som om något starkare fanskap satt och höll emot. Så då missade jag pendeltåget och fick ta tunnelbanan och kom inte alls så tidigt som jag tänkt mig.

Idag hade jag på förekommen anledning fjärrkontrollen till garaget med mig så jag hade möjlighet att till och hinna med ett tidigare pendeltåg. 

Eller inte. För då ville biljettautomaten ha sig sitt lilla roliga. SL kortet var inte giltigt fast jag just betalat typ åttatusen spänn (morr). Mastercard in, betala, biljett ut. Mastercard inte ut. Var god vänta. Men vad fan? Jag arg, de bakom mig arga, cancel går inte, köpa en till biljett går inte, dra ut kortet med våld går inte heller. 

Jo. Tillslut hade denna någon roat sig klart och spottade ut kortet, men då hade jag för länge sedan missat pendeln. Så hej tunnelbana. Hej häxan surtant.

Juno

Hade förträngt det här

Ja då är det så här igen. Mitt i jobbmötet; telefonsamtal. Bryts. Igen. Ohörbart. Ledset. Jag byter arbetsrollen mot mammarollen och flaxar till tunnelbanan. Förlåt att jag drar, jag följer upp imorgon! Det är ingen fara visar det sig men jag fick hämta lillasyster på vägen för det var inte någon bra dag för det längre, kände storebror.

Mitt på fritids; telefonsamtal. Just det, killen från konsultbyrån hade jag ju helt glömt bort. Skiftar snabbt tillbaka till arbetsrollen, tack tack och jag följer upp imorgon. Absolut. Hej hej.

Laga middag. Tvätta en färgad 60. Samtal med sonens mentor. Äta middag. Läxor. Hänga tvätt. Gympapåse. Frukt. Vatten. Kläder till barnen att ha imorgon. Laga middag till nästa vecka. Kaos i köket. Diska. Natta.

Jag sitter rak som en fura på barnens sängkanter med stora ögon och fokuserar på att det är de som ska sova. Inte jag. Jag ska ta vid de trådar jag lämnade för fem timmar sedan.

Det här hade jag förträngt...

Juno

På pendeltåget

Måndag morgon. Fortfarande glad men ruskigt trött. Både tåget, kroppen och huvudet rör sig långsamt den här morgonen. Faktabok på engelska och hjärnan har svårt att värja sig mot alla ljud och rörelser runt omkring mig.

Därför vet jag inte mer om ADKAR metoden än att "varför" är den viktigaste frågan att kunna besvara vid en förändring... 

Däremot vet jag att Sören är välkommen till Oasen den 28:e februari, och att det är hans födelsedag idag, grattis till den. Jag vet att Lina är på väg till en synundersökning men att hon inte vet var den är eller vilken tid, lycka till med den. Anna ska på lunchdate på tisdag och killen bredvid mig gillar Aviici.

När jag fyller år ska jag önska mig schyssta öronproppar så jag klarar av att koncentrera mig även i morgonbruset. Jag har ju så mycket jag vill ta in nu, men helst inte alla mina medresenärers bestyr...

Juno

Morgon på tunnelbanan

Måndag, tisdag, onsdag, torsdag, fredag morgon. En tunnelbanevagn. En pendeltågsvagn. Morgontrötta människor. Några läser metro, några knappar på mobilen eller lyssnar på musik. Väldigt få ser glada ut. Själv sitter jag och flinar lite för mig själv. Jag är ju på väg till jobbet och det är en härlig känsla. Godmorgon!

Juno

wow...

Fem barn; fyra till tio år gamla. Tio portioner pannkaka. En hink grädde. Nästan en hel burk hallonsylt. Tur att det finns rester i kylen till föräldrarna :)

Juno

Om

Min profilbild

Juno