JUNO

För ett par veckor sedan frågade min sjuåring varför jag har en så rund mage. Tja, vad svarar man på det? För att jag ätit för mycket godis kanske, eller tränat lite för lite... Det köpte han som en rimlig förklaring. "Mamma, då måste du verkligen träna mer!" sa han med eftertryck.

Så jag sätter igång. Det är rockring som sägs vara främjande för midjemåttet just, det är jogging och situps. Och en långpromenad på skogsvägarna med treåringen som sällskap. Eftersom det är helt öde i skogen och solen gassar tillåter jag mig att promenera i träningsbehå istället för t-shirt. Det tycker min treåring är underligt. "Mamma, varför guppar din mage när du går?" och så häller hon lite olja på elden också "det ser inte så fint ut".

Så jag ökar tempot. Den här veckan har jag sprungit totalt tjugotre kilometer uppdelat på fem gånger, och jag har väl rockat rockring en timme alla fall. Och trots att jag också ätiti grillchips och ostbomb så har jag på några veckor minskat mitt midjemått med tre centimeter.

Tre centimeter som jag själv tycker har ett skrytvärde men som min son inte alls noterar. Idag när jag drar på mig träningsbyxorna för kvällens joggingrunda frågar han om jag ska få en bebis till. Nej hjärtat vi ska inte få någon mer bebis, vi är så nöjda med dig och Elsa. Han har ett hårt hjärta min sjuåring. "Jaha, men det ser i alla fall ut som du har en bebis i magen".

Nej. Det. Är. Inte. En. Bebis. I. Min. Mage. Okej? När är det okej att lära barn att artighetsljuga?

Juno

I fredags skulle jag lämna min dotter på dagis. Som varje annan dag föranleddes detta av att pyjamasen ska tas av och andra kläder ska tas på. Jag tar fram kläder och tänker just hjälpa flickan att klä på sig när hon avmätt tar upp ett klädesplagg från sängen och säger:

- Mamma, vad är det här?
- Eh, det är dina trosor ju. Och så är det dina byxor och en tröja...
- Det här är inte mina trosor!
- Jo...
- Mamma. Treåringen drar i trosorna för att se ordentligt och sen fortsätter hon med långsam och tydlig röst:
- De här trosorna är gula. Och de har ingenting här (pekar på framsidan av det lilla klädesplagget). Mina trosor är rosa och har en prinsessa på.

Punkt.

Juno

Facebook slår ut bloggen. Inte i mitt hjärta. För egentligen är det så att jag gillar att blogga mer än jag gillar att "facebooka" men, facebook är så tillgängligt och blogg är så tvärtom. Om man ska blogga via mobilen så kommer det inte upp något skrivfält, och på det svarar blogg.se att man får skriva i html kod. Okej, det går men det är lite meckigt.

Det visar sig att blogg.se har också en app för andriodtelefoner, den får man tillgång till om man skapar ett betalkonto. Alltså jag vet inte om det är så himla kundtillvänt.

Det är kanske helt enkelt så att blogg är till för dem som har gott om tid. Jag kommer att få gott om tid snart. Tror jag. Om min ansökan om att gå ner på deltid och ta ut föräldrardagar på Joar går igenom. Då kommer jag ha massor av tid, right?

Då ska jag gå kurs i excel, eller kanske bokföring, eller kanske fotografering eller photoshop. Och så ska jag ta hand om trädgården förståss eftersom den är ett rent förfall. Jag hinner träna på dagtid och ta hem barnen tidigt och gå på museer. Eller varför inte skita i att hämta barnen och bara gå på museer? Röja och rensa, strukturera foton, läsa böcker. Luncha med alla vänner som nästan glömt bort att jag finns eller busa och ta ett glas vin på den afterwork jag aldrig hinner vara med på när jag faktiskt är @work.

Och vi får se, om insprirationen kommer till mig så bloggar jag lite också.

Juno

Familjen kom tillbaka från de djupa skogarna mitt i natten. Och hur sorgligt det än är att fem veckors semester är slut om några dagar för alla vuxna så jublar barnen. Hemma. Mitt rum, mina leksaker, min prinsessklänning och mina kompisar!

När sonen drog till son kompis Erica stod hans lillasyster otåligt och väntade i dörröppningen. Hur länge ska Meja och Filippa borsta sina tänder egentligen?! Inte så länge visar det sig, nu leker de på hennes rum medan mamman är lycklig över bredband, denna välsignelse efter en och en halv vecka med GPRS.

Plötsligt hör mamman från övervåningen "Hjälp jag blöder! Uääääh, jag måste ha plåster!" följt av "Mamma, mamma!" varpå mamman flyger upp för trapporna och kastar sig in i dotterns rum. Där möts hon av tre förvånade ansikten. "Vad gör du här mamma?" Vem blöder? undrar mamman oroligt. "Va? Nej, vi pratade inte med dig mamma, vi pratade med Meja mamman".

Puh, den stora mamman lufsar lättad tillbaka till datorn.

Juno

jag har fyllt år. nu är jag så här många år. tre. när man är tre år kan man hålla upp tre fingrar fast det är svårt.
 


när jag hade födelsedag hade också tre tofsar. det var jättefint!



när man är tre år är man stora tjejen. jag är stora tjejen nu och jag behöver inte använda blöja mer. inte ens när vi åkte i bilen hela långa vägen genom landet som heter tyskland hade jag blöja. inte ens när det är natt och jag sover har jag blöja mer. för jag är stora tjejen nu.

elsa

Inför sista körpasset har föräldrarna glömt att packa en ny t-shirt till sonen som precis fyllt sju år. Gårdagens t-shirt är aningens blöt på ett par fläckar.

- Varför är den blöt? undrar sjuåringen
- För att jag råkade stänka ut genom badrumsdörren och ända till din t-shirt när jag kissade, svarade pappan
- Åååh lägg av Pappa, du är inte trovärdig! ropar sjuåringen

Juno