JUNO -

en ny medicin

känner mig täppt och förkyld i höger näsborre. öppnar badrumsskåpet. en rejäl pust med paul smith slår emot mig. det är dottern som förra veckan bara råkade rota runt i korgarna, ta upp flaskan med parfym och helt av misstag hålla ner sprayknappen. länge. nyser. snyter mig och känner mig lite mindre förkyld i min högra näsborre. gratis nässpray typ.

2013-04-30 @ 07:04:11 Permalink Kommentarer (0) Trackbacks ()

27 april 2013

Dagens överblivna. Några kvistar sälg som blev över när majbrasan brunnit ner tillsammans med ett par krokusar som tappade löken vid omplantering.

ISO 160. 50mm. 1300/1, F1.8

Jag är extermt förtjust i min fasta 50 mm glugg...

2013-04-27 @ 21:08:20 Permalink Shoot me Kommentarer (0) Trackbacks ()

Tillfälligt avbrott

Även den som har det uslaste livet måste som tur är ta en paus från skitläget. Det är ju VÅR! Det är svårt att vara långsur när solen skiner, snön har smält och alla andra är ute och har det mysigt. Mamman kapade sly och sen hade vi en minivalborg. Scouten gjorde en riktigt fin eld med enris och sälg.

Alla bidrog till att studsmattan kom på plats!

Grabbarna monterade den...

Lillasyster testade att den inte hängde i backen...

Mamman kom med glada hejarop i största allmänhet...

Även det uslaste livet kunde vara sämre. Höll han med om vid dagssummeringen.

2013-04-27 @ 20:58:47 Permalink Lite av varje Kommentarer (2) Trackbacks ()

Delad ångest är dubbel ångest

När han har det uslaste livet av alla. När han föreslår att mamman ska sälja honom för fem miljoner. När han önskar att han aldrig blivit född. När hans liv varit sämst av alla liv sedan dagen han föddes. När han tycker det är bättre om mamman inte heller fanns. När hon inte får krama. När han aldrig mer tänker prata med henne eftersom det är hennes fel att han finns och är tvungen att leva sitt usla liv. Vad gör hon då?

Juno

2013-04-27 @ 10:12:27 Permalink Kommentarer (0) Trackbacks ()

Scouterna firar Sankt Georg

Och de gör det bra. Med fanbärare, med eld, sång, märkesutdelning, fint väder och saft och bullar. Gitten förklarar för barnen varför han firas varje år.

"Den 23:e april infaller Sankt Georgdagen, men redan för hundra år sedan tog scouter till sig myten om Sankt Georg som dräote och räddade en hel stad ur drakens våld. Scouterna inspirerades av Sankt Georgs mod och medkänsla. Me historien handlar om något mer än dräpa drakar. Det handlar om mod och vår tids drakar bekämpas inte med svärd.

Idag ser vi hur människor hamnar utanför, behandlas olika beroende på hur de ser ut, vad de tror på, vem de älskar eller vilka traditioner de följer. Vi ser nätmobbing och människor som far illa här och i andra länder. Berättelsen om Sankt Georg är en påminnelse om att man inte bara kan blunda för sådant som inte står rätt till, en påminnelse om att man måste stå upp för andra och kämpa tillsammans med de stora problemen.

För scouterna i Sverige är det viktigt att alla får vara med och att vi kämpar för en bättre värld där rasism, mobbing och övergrepp inte existerar.

Den 23:e april firar scouter över hela världen Sankt Georgsdagen, men inte för att minnas något som varit utan för att skapa en dröm om framtiden, en framtid när alla vågar stå upp för våra värderingar och alla får vara med."

2013-04-23 @ 22:12:52 Permalink Kommentarer (0) Trackbacks ()

Igen

Söndag morgon och visserligen kommer två vildpannor hit klockan åtta men för det behöver jag inte två timmars förberedelser. Så det är trist att vara ensam vaken.

I huset. För på facebook är alltid någon vaken. Tanten några hus bort till exempel. Hon postar ut att hon är vaken och alltså har jag någon att spela worfeud med så här på morgonkvisten. Nytta av facebook igen!

Juno

2013-04-21 @ 07:36:31 Permalink Kommentarer (0) Trackbacks ()

Glufsgubbe

Mamman kommer hem från jobbet. Lätt hungrig men blir informerad om att det inte finns middag kvar. Tänker nyponsoppa och knäckemacka.Tänker att medan vattnet kokar upp kan hon ta sig en titt i skåpet. Hittar en stor marabou helnöt. Rättelse: hittar en stor marabou helnötförpackning. Pappan har varit där före mamman. Detta är vad som fanns kvar:

Att han ens bemödade sig att lägga tillbaka förpackningen i skåpet! Jäkla glufsgubbe...

2013-04-18 @ 18:57:00 Permalink Kommentarer (0) Trackbacks ()

En glimt av våren. Och något helt annat.

Det är vår i Paris. Löven börjar spricka ut på träden. Vinterkängor blandas med högklackade sandaletter. Gatan kryllar av EU moppar och man få köra en Ferrari i hela tjugo minuter för ynka 89 euro.

I en park blommar något som påminner om små nejlikor på ett träd. Där måste jag stanna och fotografera!

I en annan park blommar magnolian. Sjukt trist träd kommenterade maken. Men nej, fantastiskt träd. Stort stort och jag fotograferar blommor och jag fotograferar trädet. Tydligen tycker någon då att jag inkräktar på hans parkträd och gör som hundarna när de markerar revir. Det funkar, jag går. Och här är det cencurerade trädet.

2013-04-13 @ 19:40:59 Permalink Kommentarer (0) Trackbacks ()

En facebook date

Det här med facebook. En dag ser jag en bild på ett Eiffeltorn svepa förbi. Det är min vän som jag lärde känna i början av nittiotalet på en av mina tidiga arbetsplatser. Vi försökte få till en date för något år sedan, eller två, men det blev inte av.

Och så ser jag alltså att hon är i Paris. Kvällen innan vi ska till Paris. Och jag skriver att kanske vi ska ses i Paris? Och ja. Vi får en supertrevlig och aningens oväntad lunchdate med våra vänner på en bistro nära Seine. För att det är närmre till Paris än till Spånga. Det är underbart tycker jag!

Min fina Alex och jag

2013-04-13 @ 18:29:00 Permalink Kommentarer (0) Trackbacks ()

Från det ena till det andra

Att kastas från vardag till minisemester i en handvändning, visst är det coolt. Vid ett är man på jobbet och printar deltagarlistor och några timmar senare sitter man vid gate F29 och kollar in hur Fredrik Skavlan ser ut en fredageftermiddag. Det kan jag inte visa för det ligger för högt på pinsamhetsskalan att fotografera en tv-programledare på Arlanda.Och sen ska jag i ärlighetens namn erkänna att det inte är exakt swosch så är man framme men lite flyg och några tåg senare kliver vi av vid Concorde och då är det tydligt. Vi är ju i Paris!

Prio 1) kissa (snabbt avklarat). Prio 2) äta. Hotellportiern rekommenderade en irländsk pub (av alla ställen!) men vi hittade en bistro som kändes väldigt parisisk. Små fåtöljer, plisserade lampor, en äldre parant dam med hög knut, hennes make och deras lilla hund precis bredvid oss, fyra sorters mini creme brule till dessert samtidigt som familjen med två barn precis får in sin huvudrätt (runt 23-tiden så där väldigt osvenskt).

Och regnet, de utlovade 9,3 millimetrarna, verkar ha jobbat klart för dagen. Det är promenadväder! En liten sväng i de Madeleinska kvarteren där vi bor!

Om det inte blir mer än så här är jag ändå nöjd!Juno

2013-04-13 @ 08:57:00 Permalink Kommentarer (1) Trackbacks ()

Det var bara en fisk

Jag står och tittar ner på marken framför mig. Där ligger det en stor silvrig fisk. Kanske en lax. Ingenting konstigt med det alltså men bredvid ligger det något som ser extremt skumt ut. Det är en hybrid mellan fisk och bläckfisk där armarna är väldigt knubbiga och korta.

Och det är fortfarande helt okej, ända tills fiskvarianten sprätter till och hoppar och sprattlar mot mig. Fy! Jag skriker till, backar bakåt och försöker desperat hålla fisken ifrån mig genom att mota den med en lång pinne.

Då är maken där hos mig. Klappar mig på kinden, tröstar... Och jag inser att mitt skrik har väckt både honom och mig själv. Så jag lugnar honom och förklarar uttömmande "Det var bara en fisk". Jag fnissar lite åt hur fånigt det var och somnar om.

Min man känner sig tydligen inte hundra procent lugnad.

Juno

2013-04-10 @ 23:25:56 Permalink Kommentarer (0) Trackbacks ()

Det är så tråkigt!

Det lilla barnet kommer, vem vet när, till föräldrasängen på natten. Mamman utgår från att det handlar om att hon har drömt något. Det är nog lite synd om barnet, hon får ligga kvar.

Mamman är också trött och känner viss empati med den lilla så hon försöker låtsas att barnet inte är där. Det går inte. Det sparkas och kastas och det är helt omöjligt att sova. Slut empati. Alltså tvingar mamman upp barnet. Nu går vi till din säng. Jag vill inte, ylar barnet, det är så tråkigt!

Nu sover barnet i sin säng och modern är ändå vaken. Det är också tråkigt.

Juno

2013-04-09 @ 03:11:36 Permalink Kommentarer (0) Trackbacks ()

Från hagel till regn

Jag går här som alla andra och längtar efter våren. Och när det börjar snöa och hagla igen tänker jag att det ska bli härligt med lite riktig vår i Paris i helgen.

Yeah right. Men jag tröstar mig med att jag i alla fall slipper städa, laga mat och tvätta! Hellre regn i Paris än regn i Länna.

2013-04-08 @ 22:59:56 Permalink Kommentarer (0) Trackbacks ()

Jag vet att ingen vill veta hur bra jag har det men...

...jag säger det ändå: vad bra jag har det! Det är lite så där kräkvarning på att gå in på facebook och bara se hur bra alla alltid har det. Yeah right, precis som att... Min före detta underbara kollega D, han var lite så där ung och oförstörd och nästan alltid glad. Han kunde komma till jobbet och bara ha fått ett litet lyckorus helt appropå. Jäkla unge tänkte jag då, hur är det möjligt?

Häromdagen när jag stod och hängde i knappliften i barnbacken så hörde jag Elsa i knappen framför mig sjunga "Tell the world I'm here, to change it". Ganska svulstigt men helt adevkat för hon hade kämpat med att vilja åka själv i liften och när rädslan övervanns då blev hon oövervinnerlig.

Och då plötsligt. Lyckorus. Över inget särskilt, vilket ju är hela poängen med de här lyckorusen. Jag kände mig helt plötsligt obeskrivligt glad. Över att det äntligen är sol. Över att det ligger snö på mina skidor. Över att det luktar grillos. Över att jag har en rutig skjorta. Över ingenting särskilt och allting.

Så, jag ville bara säga det. Här kommer bilderna från lyckorushelgen, om ni inte redan ligger och spyr över saligheten...

Ibland är det roligt att ha ett syskon att busa med

Elsa redo att anta bananbacken

Efter att ha skottat fram altanen kan man med gott samvete sitta där och läsa lokaltidningen

Joar kanske ska bli fotograf. Han tränar på Elsa som kanske ska bli fotomodell

Lasersvärd av is, typ

Finaste ungarna i Orsa Grönklitt idag!

På blåbärsstigen är det samåkning som gäller

Och barnen målar påskågg såklart, GLAD PÅSK!

2013-04-02 @ 17:54:46 Permalink Lite av varje Kommentarer (2) Trackbacks ()

Till bloggens startsida

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar