en minisemester

idag har jag semester. mamma och jag ska åka till mormor och morfars hus. inte i sandsjö, i kullen. pappa får vara hemma. vi ska vara borta hela helgen och mamma säger att det inte går att blogga i huset. sen skrattar hon. då skrattar jag också. hej då.

joar

Kvadratroten

Anton har börjat skolan. Veckan innan frågade jag vad som skulle bli roligast med att gå i riktig skola. Han visste inte riktigt. Jag förslog matte eftersom han är duktig på att räkna.

- Ja, men jag har glömt bort nästan alla talen i kvadratroten.

Svarade sexochetthalvtåringen. Jaha. Jaha? Trettiosexochetthalvtåringen funderade intensivt på om hon visste vad kvadrotroten var bra för.

Juno

En date med Persbrandt

Vilken kändis dejtar du? En fullständigt meningslös syssla i cirka sextio sekunder visar att jag kunde gå på date med Mikael Persbrandt. Ja, om inte båda hade varit gifta på varsitt håll och allt det där. Nu hör inte jag till skaran som tycker att Persbrandt är så charmig så jag blev inte överväldigad av lycka, men å andra sidan var inte urvalet så fantastiskt heller. Det kunde ha varit värre, jag kunde ha passat fint med Svennis. Hur som helst, jag saknade en trevlig IT-chef bland mina kändisar.

Men om ni inte har något bättre för er kan ni ju surfa förbi
här.

Juno

Hon ska helst inte sova nu

T2 har fått namn, Meja och Filippa. Sötast i världen är de två tvillingarna. Idag satt jag med Filippa och gosade men hon tyckte inte det var så gosigt utan gnällde mest. Men så, voila, hon lugnar sig, dricker en stor slurk mjölk ur flaska och somnar sedan i min famn. Jag blev så där barnsligt glad och stolt.

Fast sen när jag stod och gnolade för Meja så sade M att det bästa vore om de inte sov redan. Oj då. Däremot vore det bra om treåringen kunde sova nu. Oj då. Förlåt mig, jag kan aldrig gå hem när jag borde. Ni får helt enkelt sluta vara trevliga mot mig, då kanske jag ger mig av i tid.

Juno


En sista minuten fest

Att treåringen och jag skulle sitta hemma en lördagkväll och glo på Blixten Mc Queen och käka ostkrokar tyckte min sedan länge men allt för sällan vän A, var helt förkastligt. Alltså for vi till ICA Maxi och shoppade och sedan tiggde vi skjuts till Vega för att gå på kräftskiva.

Joar tog rygg på sexåriga Molly hela kvällen, och Molly var världens sötaste ängel och tog honom under sina vingar. När vi åkte hem var han trött men lycklig över att få åka taxi och han berättade för chauffören att flickan heter Molly, men inte Molly Mus, och att han tycker jättemycket om kladdkaka.

Själv njöt jag av en hink turkiska kräftor och några svenska kräftskallar som jag fick ärva av V när hon var klar med resten av kräftan. Men det handlar ju inte bara om kräftorna, för jag kunde lika gärna köpa en hink och äta hemma, men då är det ingen kräftskiva. Bara ett kräftät. Det är de gamla Ericssonarna som gör ätandet festligt.

Juno

Nu ska vi ha mysmorgon

Plan A. Barnen, nej ingen ny bebis utan en lånad sexårig kusin, sover länge. Minst till klockan nio. Mamman sover ut och kliver upp pigg och utvilad. Och sedan när barnen leker på gården sitter hon på brokvisten och läser DN i lugn och ro.

Plan B. Barnen skuttar omkring i mammans säng. Klockan är typ halv sju. Mamman kliver glåmig upp och lagar frukost långt före nio. Och sedan leker inga barn ute för grannens plattläggare sågar stenar så det ryker. Oki. Mamman stuvar in de två barnen i bilen och far till Barnadiset. Tyvärr glömde hon tidningen hemma.

Juno

När man är som tröttast

Mamman tittar stressat på klockan. Fem i tre. Om fem minuter ska hon lämna kontoret och åka och hämta sonen och två dagiskompisar som ska följa med hem och leka. Men först bara måste hon svara på det här mailet och sen var det någon som frågade något och vips, tio minuter har gått.

Stressad och varm skyndar hon sig till tåget, inte tjugo över tre tåget, det har hon för länge sedan missat. Som det visar sig ska hon även missa fem över halv fyra tåget och vad hände egentligen med tio i fyra tåget? Efter att ha stått på centralen under total informationstystnad i femton minuter kom fem över fyra tåget in och alla trötta, sura personer svämmade över till andra sidan av perrongen. Fem över fyra tåget gör som sin föregångare, det bara står där. Men vad fan? Någon sur typ har dragit i dörrarna när de skulle stängas. Så nu kan de inte stängas.

argh. Barnen är sist på dagis och var har du varit Joars mamma? Men sonen vill inte följa med hem längre, han har tröttnat. Köttfärsen som hon tog fram i morse för att göra köttbullar av är en fransyska och Eliot har stoppat en smörgås med smör och ost under tröjan. Men just då, när hon som bäst funderar på att tyst stänga dörren och försvinna ut, någonstans, vart som helst, kommer pappan hem. Och har sushi med sig.

Juno


Om jag vann en miljon

skulle jag bli så himla glad. Nu för tiden vinner de som vinner på lotto så enorma summor. Det går liksom inte att föreställa sig ens. Förr i tiden var storvinsten en miljon kronor, idag fnyser folk åt det och menar att det betalar ju inte ens av lånet på huset. TV4:s morgonsoffa och skrap på triss garanterar femtiotusen kronor och de som lämnar soffan med den summan är besvikna, fick jag inte mer?!

Hå hå ja ja, om jag vann femtiotusen kronor skulle jag bli jätteglad, då skulle jag ha råd att köpa en present till min man när han fyller år, gå till tandläkaren, skaffa en ny bettskena och glasögon. Jag skulle konsumera en ny mobiltelefon och inte behöva leva på nudlar hela hösten för att kunna åka på semester i vinter.

Och om jag vann en miljon kronor, då skulle jag köpa en mac, bara för att de har så snygg design. Om jag skulle göra något ädelt för andra människor? Well, jag vet inte, jag känner mig olycklig idag för att jag inte har råd med en telefon, ens när den är billig och begagnad på blocket. Så nä, konsumera åt mig själv och skit i andra.

Tyvärr spelar jag aldrig på varken hästar, kasino eller lotto. Får börja lägga in triss i min budget. En bekant med vänner köpte en gång trisslotter för femtusen spänn, de gick inte plus kan jag säga. Själv har jag a-l-d-r-i-g vunnit mer än sjuttiofem riksdaler på triss.

Men om, trots detta, jag vann en miljon skulle jag bli så himla glad. Om jag vann en hundring skulle jag också bli så himla glad. Fast inte om jag hade köpt lotter för tvåhundra.

Juno

Små barn, små kostnader

Idag börjar treåringen på Myran, avdelningen för stora barn. Kostnad för detta nya äventyr: noll kronor extra. Fick en liten chock när jag läste - och insåg att det antagligen är precis så - att stora barn vill, bör, ska ha nya telefoner, mp3-spelare, datorer i all oändlighet med sig inför skolstarten. Alexandra Pascalidou utrycker det väldigt bra i sin kolumn idag.

Det kanske är bäst att börja läsa Barna Hedenhös hemma, förbereda barnet i god tid på att det är kottar som gäller, inte dyra telefoner med kamera och gps. Får inte mamma, får inte du.

Juno


Jädra plåttjuv

Tittar i fruktkorgen på jobbet. Men nä, kiwi som jag inte tycker om och kantstötta äpplen i botten av korgen. Bestämmer mig för att klara mig hem, maken lovar att ha middagen klar till kvart över sex.

Fast när jag står på perrong tretton har jag några minuter över innan tåget kommer. Jag skakar på plånboken och hör hur det skramlar. Mynt. Framför mig har jag en selectaautomat med taskigt urval. Tvekar. Skakar på plånboken, funderar på kantstötta äpplen, choklad. Halar upp plånboken och räknar skramlet. Stirrar igen på apparaten och får syn på en påse med nötter och frukt.

Beslut. Pillar fram en tia och en femma. Fyra sekunder senare när jag stirrar jag missbelåtet på min påse med nötter och frukt som hänger kvar i sin snurra. Det slår aldrig fel och det vet jag ju så varför, varför, varför? Femton kronor fattigare, väsentligen mycket surare och fortfarande hungrig.

Det är precis som en bokklubb. De lever på att folk inte orkar  avbeställa månadens bok och den här maskinen lever på att folk inte får ut sina varor men inte orkar klaga. 020-858585, koppla på charmen för imorgon är det jag som ringer och kräver tillbaka en femma och en tia.

Juno

Ungars självklarheter

Treåringen pekade först på pappan, sedan på mamman och sa:

- Ni bestämmer inte nåt. Inte du och inte du. Det är jag som bestämmer.

--------
Nathalie, snart fyra kom på besök efter middagen.

- Jag kan få ett sånt kex

Mamman ger flickan ett Knäckis med sesamfrön på.

- Var är smöret? Har inte ni något smör hemma?

Mamman svarar att hon inte orkar serva flickan varpå unga kaxlisa pekar på pappan och säger:

- Det kan han göra!

---------
Juno

Black is beauty

Du har verkligen blivit gråhårig! Alltså, jag vet detta men A gjorde det så tydligt för det var nästan det första hon sa när vi sågs för lunchdate förra veckan. Usch. Nu har jag färgat det.

Juno


jag vill inte vara prins

nathalie sa: nu kan vi gifta oss

du kan vara prins

men då sa jag: jag är inte prins

jag är joar ju!

joar


Kejsarens nya kläder

T-Centralen nollsex:fyrtiofem och framför mig går det en tjej som har glömt ta på sig sina byxor! På sig har hon en munktröja, ni vet en sån där grå i collegetröjetyg med stora fickor på magen. Och ett par gympaskor. Okej, tröjan var ganska lång men ändå, det ser ju för löjligt ut.

T-bana mot Ropsten nollsex:femtiofem och bredvid mig står en kille som har köpt nya kalsonger. Varför jag tror det är för han har stoppat ner sin t-shirt innanför kallingarna, han skyltar med ungefär tretton centimeter vitt tyg med gröna blommor på och jeansen är rejält fastspända tvärs över skinkorna med ett brunt skärp. Inga kalsonger som glimtar av misstag alltså.

Karlavägen nollsju:nolltre och jag går förbi en kvinna som har ett par tunna, näst intill genomskinliga tights, ett silkigt linne som precis täcker rumpan och en midjekort kavaj. Men!

Jag tittar hastigt ner på mina egna ben och drar en suck av lättnad, jeansen sitter där de brukar. Uppe på kontoret slår jag i min kalender men det är Kaj som har namnsdag och det står ingenting om att det är byxlösa dagen. Det är som Kejsarens nya kläder, alla ser att de har glömt byxorna hemma men ingen vågar säga något. Inte jag heller.

Juno

SJ, SJ gamle vän

Stockholm - Mora 17:44 blev 18:20 innan det gick iväg. Självklart kändes det urjobbigt, jag hade sprungit från jobbet för att hinna och var klibbig, trött och lite hungrig. Och så längtade jag som tok efter mina dalmasar, nu ville jag bara upp så fort som möjligt.

När tåget väl kom rullandes stämde inte en enda tågvagn, inte en enda sittplats och inte en enda personal syntes till. Folk sprang omkring som yra hönor och tränges, brottades och svor. Jag spanade och gick sakta genom vagnarna och tillslut hittade jag en sittplats där jag kunde sjunka ner.

Hur det än var så fick vi då veta att tåget vi skulle åkt med stod trasigt i Säter och därför fick vi åka detta hopplock, vilket var alternativet till att inte åka alls. De hade satt in extravagnar så att alla skulle få plats. De som missade anslutningståg fick åka specialinsatta bussar. Alla skulle komma fram.

Restaurangvagnen öppnade om en liten stund för det var kaos och kartonger överallt. Jag tackade mig själv för att jag hade handlat med en sallad, en fralla och en islatte på vägen. Nu slapp jag trängas med tusen andra hungriga rävar för att få en macka i plast som rest i många dar.

Efter ett par stationer blev det gott om plats och jag kunde åka framlänges och då kunde jag läsa ut den tredje Stieg Larsson och sen vips, var vi framme. Där var Maken, Sonen och Brorsdottern.

Jag var sur liksom alla andra men jag tyckte ändå SJ skötte sig bra.

Juno

Vem bloggar från sin telefon?

Om jag vill ha en telefon som jag kan surfa med, läsa/skriva e-post och skriva korta snuttar av blogginlägg. Vad ska jag ha då?

NOKIA E61, NOKIA N801, NOKIA N95 -den har GPS och det kanske vore något för mig, SEM P1i, HTCS710. Jag lutar åt en N95 eller P1... Hjälp mig, ni som surfar och mailar via era telefoner. Vad ska jag köpa?!

Kan ni inte kommentera lite tips här nedan?

Juno

PS. Jag har inte råd med någon superkapitalisttelefon, rekommndera en som ligger runt fyratusenkronor.


A pink passport

Jag känner mig utmanad. Min man som inte läser min blogg nämnde plötsligt något om att mörka den. Snack.

Det var inget mer än jag tänkte åka till London utan pass. När jag ringde till Arlandapolisen, som var i Grekland, blev jag informerad om att jag inte kan åka till London utan pass. Det kostade typ tusen spänn för ett rosa pass som ska användas två gånger. Inte så välinvesterade pengar precis. Dessutom behöll de klenoden när jag kom tillbaka. Som en flyktig rosa dröm bara.

Juno

Plötsligt slår det mig...

...att det är sommar ute. Hurra!

Juno

En timmes jetlag

Orkar inte röra mig. På ett helt overkligt sätt tog resan Windsor - Länna åtta och en halv timme. Två dagars möte, en timmes tidskillnad. Det låter inte helt blodigt men jag är ta mig fan helt knockad. Känns som jag varit på andra sidan jorden.

Jag packar inte upp min väska, jag tvättar inte, jag dammsuger inte, jag sitter inte kvar hela kvällen vid teven och om en minut stänger jag av datorn. Det ska bli ljuvligt att sova inatt.

Juno


Windsor

Insåg på en gång att Windsor är en supermysig liten ort. Vindlande gata, jo men det är inte större än så, små boutiquer, restauranger, Themesen, svanar, upplyst pariserhjul och så slottet. Ser ut som ett enormt legoslott. Jättefint.

Fast tyvärr kommer vi nog inte hinna se mer av denna pitoreska ort, för nu är det dags. Nu kör vi maratonmöte i 48 timmar. Åh, och det ska bli skitkul men jag vet nu att Windsor vill jag komma till en annan gång. Då ska jag bara flankera på deras enda söta gata.

Juno