Höst ♥
Åh! Det är höst. Jag vet att jag tjatar men jag blir lite glad när jag tittar ut genom fönstret och det är så här fint. 
Juno
Men hallå...
Hur är det möjligt att det redan är måndag igen?
Juno
Bluffsyndromet
Jag läste i Metro om något som kallas för "The imposter syndrome", på svenska "Bluffsyndromet". Enkelt sagt går det ut på att man känner att man är en bluff. Att man väntar på att någon ska komma på, vilken dag som helst, att allt bra man gjort egentligen bara var en bluff, ren tur istället för egen duglighet.
Vidare läste jag att ett sätt för att bli av med den här bluffkänslan är att varje dag skriva ner de saker man gjort bra. Så ska man då flytta fokus från det enda man gjorde som var mindre bra till alla de saker man gjorde som faktiskt var bra. Och med tiden - ökad självkänsla.
Så jag tänkte, varför inte, det kan ju aldrig skada att skriva ner bra saker.
Måndag 20 sept
- Fick iväg sonen i tid till skolan
- Ringde mamma
Tisdag 21 sept
- Gratulerade kompis som fyllde år
- Hann hem till middagen
- Betalade räkningar
Onsdag 22 sept
- Kom upp ur sängen
- Kom ihåg att flytta vagnen till makens bil innan jag åkte till jobbet
Det här är de saker jag känner mig extra nöjd med. Det verkar lite ynkligt, borde man inte varje dag komma upp ur sängen? Svårt att känna stärkt självkänsla av de här insatserna. Tänk om jag faktiskt är en äkta bluff.
Juno
Vidare läste jag att ett sätt för att bli av med den här bluffkänslan är att varje dag skriva ner de saker man gjort bra. Så ska man då flytta fokus från det enda man gjorde som var mindre bra till alla de saker man gjorde som faktiskt var bra. Och med tiden - ökad självkänsla.
Så jag tänkte, varför inte, det kan ju aldrig skada att skriva ner bra saker.
Måndag 20 sept
- Fick iväg sonen i tid till skolan
- Ringde mamma
Tisdag 21 sept
- Gratulerade kompis som fyllde år
- Hann hem till middagen
- Betalade räkningar
Onsdag 22 sept
- Kom upp ur sängen
- Kom ihåg att flytta vagnen till makens bil innan jag åkte till jobbet
Det här är de saker jag känner mig extra nöjd med. Det verkar lite ynkligt, borde man inte varje dag komma upp ur sängen? Svårt att känna stärkt självkänsla av de här insatserna. Tänk om jag faktiskt är en äkta bluff.
Juno
Ett glas Chablis
När mamman kom ner till köket på morgonen stod det lilla barnet på en stol och hällde upp vin i ett glas.
- Hej mamma. Jag har lagat vin till pappa
- Hej Elsa. Det var ju väldigt snällt av dig
- Ja. Elsa är mycket snäll
Mamman tyckte det var snällt att barnet inte trodde att det var hon som behövde ett glas för att orka med dagen.
Juno
- Hej mamma. Jag har lagat vin till pappa
- Hej Elsa. Det var ju väldigt snällt av dig
- Ja. Elsa är mycket snäll
Mamman tyckte det var snällt att barnet inte trodde att det var hon som behövde ett glas för att orka med dagen.
Juno
Moment 22
Det är valvaka. Jag har aldrig varit särskilt politiskt engagerad men jag har alltid tagit ställning och röstat. Sällan basunerar jag ut vilken min politiska ställning är. Men låt oss säga så här: vi röstar inte så enhetligt min man och jag, men här är vi överens. Ingen av oss skulle någonsing lägga vår röst på Sverigedemokraterna. Nä, självklart inte, jag kommer ju för sjutton inte ens från Sverige. Egentligen. Och våra barn är ju halvkoreaner så det hade ju blivit rätt absurt om vi gick omkring med någon slags "Håll Sverige Rent" paroll.
Den senaste mätningen som min dator kan visa är att när mer än hälften av alla röster är räknade så är Sverigedemokraterna inröstade med fem komma åtta procent. Hur fan är det möjligt?
Jag blir rädd, säger jag till maken. Jag blir förbannad, svarar han. Ja. Och plötsligt handlar inte valet om vem som ska vinna längre. Det handlar inte om Moderaterna mot Socialdemokraterna som på den gamla goda tiden. Det handlar inte heller om Alliansen mot de Rödgröna. Det handlar uteslutande om att Sverigedemokraterna inte får inta vågmästarroll. Men det kommer de som det ser ut nu att få. Då ser jag hellre att Moderaterna får leka enväldiga härskare på toppen. Men så ser det inte heller ut att bli.
Den stora frågan är alltså. Vad fan kommer det att bli? Vad kommer det att bli av Sverige? Hur många idioter kan detta lilla land rymma egentligen? Jag känner för att göra som Rasmus, ta mitt lilla knyte och min familj på axeln och dra ut på luffen. Emigrera. Utvandra. Fast om jag gör det, om alla andra som idag känner precis som jag gör det, då blir ju SD ännu starkare...snacka om moment 22.
Juno
Den senaste mätningen som min dator kan visa är att när mer än hälften av alla röster är räknade så är Sverigedemokraterna inröstade med fem komma åtta procent. Hur fan är det möjligt?
Jag blir rädd, säger jag till maken. Jag blir förbannad, svarar han. Ja. Och plötsligt handlar inte valet om vem som ska vinna längre. Det handlar inte om Moderaterna mot Socialdemokraterna som på den gamla goda tiden. Det handlar inte heller om Alliansen mot de Rödgröna. Det handlar uteslutande om att Sverigedemokraterna inte får inta vågmästarroll. Men det kommer de som det ser ut nu att få. Då ser jag hellre att Moderaterna får leka enväldiga härskare på toppen. Men så ser det inte heller ut att bli.
Den stora frågan är alltså. Vad fan kommer det att bli? Vad kommer det att bli av Sverige? Hur många idioter kan detta lilla land rymma egentligen? Jag känner för att göra som Rasmus, ta mitt lilla knyte och min familj på axeln och dra ut på luffen. Emigrera. Utvandra. Fast om jag gör det, om alla andra som idag känner precis som jag gör det, då blir ju SD ännu starkare...snacka om moment 22.
Juno
Vilse i pannkakan
Familjen sitter i bilen på väg till landet. Mamman kör. Alla andra sover. Eller ja, pappan sover nästan i alla fall. För plötsligt öppnar han ögonen, tittar ut genom rutan där det inte finns några andra riktmärken än gula björkar och säger "men vad fan, du har ju kört för långt". Sen somnar han om igen.
Och mamman hon tänker att hur är det möjligt att veta att just de här träden står på norra sidan om avfarten som just har bränt förbi? Hon surar lite. Allt är hans fel, hur kan han vara så oansvarig att han sätter sig för att sova när hon kör och har en viktig avfart framför sig?
Juno
Och mamman hon tänker att hur är det möjligt att veta att just de här träden står på norra sidan om avfarten som just har bränt förbi? Hon surar lite. Allt är hans fel, hur kan han vara så oansvarig att han sätter sig för att sova när hon kör och har en viktig avfart framför sig?
Juno
vad blir det för mat?
en dag i somras låg det en röd sak på min tallrik. den var hård och såg konstig ut med spretiga saker som stack ut på den. kanske en mask?
- mask! ropade jag
- nä, svarade mamma. det heter kräfta
jaha kräfta. det vill jag inte ha. det ser farligt ut. mamma tog bort det röda och det som var spretigt men då blev det mer likt en mask så jag ville inte ha den ändå. tack men nej tack.
en annan dag när vi var på affären sa mamma att idag orkar hon inte laga mat. så vi tar med oss en påse från affären med en död varm fågel i. och potatis i en vit sås i en burk. jag tycker det ser lite konstigt ut det här med. jag tar upp en liten bit försiktigt med fingrarna och tittar på den jättenoga.
- är det en anka? frågar jag sen
- nä, svarar mamma. den här fågeln heter kyckling.
jaha kyckling. det går bra det kan jag nog äta lite.
igår åt jag spagetti och köttfärssås och det brukar vara gott men igår låg det något som var smalt och orange i såsen. varför måste hon göra så här varje gång?
- mamma, jag har hittat en mask! ropar jag
- nä, svarar mamma. det där är ju en bit morot!
jaha morot. inte mask. mamma säjer att jag kan äta moroten. mamma säjer att vi inte brukar laga mat med mask i. undrar om jag kan lita på henne...
elsa
- mask! ropade jag
- nä, svarade mamma. det heter kräfta
jaha kräfta. det vill jag inte ha. det ser farligt ut. mamma tog bort det röda och det som var spretigt men då blev det mer likt en mask så jag ville inte ha den ändå. tack men nej tack.
en annan dag när vi var på affären sa mamma att idag orkar hon inte laga mat. så vi tar med oss en påse från affären med en död varm fågel i. och potatis i en vit sås i en burk. jag tycker det ser lite konstigt ut det här med. jag tar upp en liten bit försiktigt med fingrarna och tittar på den jättenoga.
- är det en anka? frågar jag sen
- nä, svarar mamma. den här fågeln heter kyckling.
jaha kyckling. det går bra det kan jag nog äta lite.
igår åt jag spagetti och köttfärssås och det brukar vara gott men igår låg det något som var smalt och orange i såsen. varför måste hon göra så här varje gång?
- mamma, jag har hittat en mask! ropar jag
- nä, svarar mamma. det där är ju en bit morot!
jaha morot. inte mask. mamma säjer att jag kan äta moroten. mamma säjer att vi inte brukar laga mat med mask i. undrar om jag kan lita på henne...
elsa
Höst ♥
Nu är det höst. Solen skiner och träden skiftar i grönt, rött och gult. Det här är bästa tiden på året!
Juno
tre av mej
nu är det höst. så nu ska grönan stänga för i år, vi hann precis gå dit en sista gång. mamma vill gå dit nästa vecka för då spelar hennes gamla favoritband som heter jurup och som betyder europa, men hon får nöja sej med idag. det får vi alla. nöja oss, fast jag vill åka dit flera gånger jag med.
det var bra att elsa fick vara hos sin gudmor för då behövde inte tänka på de sakerna som hon inte kan åka. nu är det bara mamma vi måste tänka på. jag tycker bäst om slänggungorna nu. mamma behöver nog inte åka dem något mer för hon bara piper och blundar och tjatar "är det slut nu?" hela tiden. men mamma var också modig och åkte vilda musen med mej och pappa. då blev jag jättestolt över henne.
vi hade roligt i skrattkammaren. jag har tre huvuden! men vi vann ingen dajm åt pappa och ingen super mario åt mej. pappa var bättre än mamma på att skjuta luftgevär och mamma glömde att köpa popcorn. det var lite dåligt. nästa år får hon skärpa sej.
joar
det var bra att elsa fick vara hos sin gudmor för då behövde inte tänka på de sakerna som hon inte kan åka. nu är det bara mamma vi måste tänka på. jag tycker bäst om slänggungorna nu. mamma behöver nog inte åka dem något mer för hon bara piper och blundar och tjatar "är det slut nu?" hela tiden. men mamma var också modig och åkte vilda musen med mej och pappa. då blev jag jättestolt över henne.
vi hade roligt i skrattkammaren. jag har tre huvuden! men vi vann ingen dajm åt pappa och ingen super mario åt mej. pappa var bättre än mamma på att skjuta luftgevär och mamma glömde att köpa popcorn. det var lite dåligt. nästa år får hon skärpa sej.
joar
Var sak har sin tid
Det eviga projektet med att flytta runt saker i huset pågår för fullt. Trots att det inte bott någon inneboende i extrarummet sedan i juli så har teven stått kvar ute i vardagsrummet. Men igår fick den äntligen flytta in i sitt eget lilla rum igen. Och med den följde den (på förekommen anledning) avstänga PS2:an.
Så idag spelar sexåringen till sin stora lycka på sitt Lego StarWars igen. Familjens pojkar slåss med sina lasersvärd, letar minikit och tjoar. Lillasyster hjälper till med wiikontrollen och en glad sång om att måla sin bil. Mammans stora plan är att ta sig ner i källaren och måla färdigt de möbler hon började måla på för en månad och åtta intorkade penslar sedan. Men plötsligt är det oerhört intressant att titta på små legogubbar som slåss....
Juno
Så idag spelar sexåringen till sin stora lycka på sitt Lego StarWars igen. Familjens pojkar slåss med sina lasersvärd, letar minikit och tjoar. Lillasyster hjälper till med wiikontrollen och en glad sång om att måla sin bil. Mammans stora plan är att ta sig ner i källaren och måla färdigt de möbler hon började måla på för en månad och åtta intorkade penslar sedan. Men plötsligt är det oerhört intressant att titta på små legogubbar som slåss....
Juno
Nä, jag trodde väl inte det...
Jag börjar bli gammal. Det är lördag kväll och jag längtar inte ut på krogen, jag längtar inte efter att dansa eller dricka mig småfull på gin och tonic. Faktum är att jag inte ens längtar efter en partycigg. Om åtta minuter börjar Legally Blonde på teve för etthundraelfte gången. Ni vet, ultratjejfilmen nummer ett - Reese Whitherspoon i fullständigt rosa som är blond, smart och snäll. Jag älskar den, det spelar ingen roll att den har gått etthundratio gånger redan, jag kan utan problem se den igen. Så det är mjukisbyxor på, det är grillchips i skålen och äppeljucie i glaset. Och det är helt perfekt. Undrar om min man också tycker det är den ultimata lördagskvällen?
Juno
PS 1. Svaret ligger i rubriken
PS 2. Jo, han tyckte också att det var perfekt ;-)
Slutet gott, allting gott
Mamman bestämde sig för att hämta sina älsklingar extra tidigt på torsdagen. Alltså tog hon bilen till jobbet och det går ju som blixten när man är på kontoret nollsexnolltre. Men sen blev ju allt som vanligt och mamman springer iväg från kontoret mycket senare än planerat och då var det redan kö på Essingeleden och ursäkter finns det gott om.
Som kompensation för att hon sliter sexåringen från fritids med ett stressat tjut, och som kompensation för att tvååringens tidiga dagisdag tog slut tjugo minuter i fem, bestämmer hon sig för att bjuda barnen på pannkakor. Det ångrar hon genast bittert. Varannan jävla pannkaka fastnar i stekpannan och hamnar i en knölig hög i papperskorgen. När mamman och barnen väl sitter till bords är mamman på tämligen uselt humör.
Då kommer pappan hem. Barnen vinkar och ropar att pappa kommer pappa kommer. Och när han kliver in genom dörren ropar tvååringen "Hej älskling!" varpå pappan dör av pappalycka och det utbryter allmänt älsklingskackel. Joar är mammas älskling och Elsa är pappas älskling och mamman är Elsas älskling och pappan är Joars älskling och så vidare till alla fått vara älskling till alla.
Det blir tillslut en bra torsdag med pannkak- och älsklingsskalas. En munter men utmattad mamma somnar på soffan till Idol innan förste man ens hunnit ställa sig på plattan. Precis som sig bör.
Juno
Sagan om dampungarna och griniga käringen
Pendeltåget på väg hem från jobbet. Jag och många andra. Jag och många andra samt tre tonårstjejer. Jag och många andra samt tre skräniga tonårstjejer...
Tjejerna sitter och flamsar och flabbar och säger ljudkombinationer snabbt så att det låter som diverse könsord. Jag känner mig gammal när jag funderar på om det var så illa det var för tjugofem år sedan. Jo, högljudda och flamsiga men inte könsordiga, det rodnade jag för redan som tonåring.
Kan de inte ge sig? När reportoaren av könsord tagit slut övergår tjejerna helt sonika till att göra enstaviga ljud. Typ ööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖ i lätt varierande tonlägen. Nu känner jag mig verkligen gammal när jag börjar fundera på om de är fem år, eller kanske noll. Min tvååriga dotter pratar bättre än de här tjejerna gör.
Men för fan. Stanna tåget, jag vill hoppa av! Vad är det för dampungar jag har hamnat bredvid? Och hur gick det här till egentligen, när blev jag en sån grinig käring?
Juno
Tjejerna sitter och flamsar och flabbar och säger ljudkombinationer snabbt så att det låter som diverse könsord. Jag känner mig gammal när jag funderar på om det var så illa det var för tjugofem år sedan. Jo, högljudda och flamsiga men inte könsordiga, det rodnade jag för redan som tonåring.
Kan de inte ge sig? När reportoaren av könsord tagit slut övergår tjejerna helt sonika till att göra enstaviga ljud. Typ ööööööööööööööööööööööööööööööööööööööööÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖ i lätt varierande tonlägen. Nu känner jag mig verkligen gammal när jag börjar fundera på om de är fem år, eller kanske noll. Min tvååriga dotter pratar bättre än de här tjejerna gör.
Men för fan. Stanna tåget, jag vill hoppa av! Vad är det för dampungar jag har hamnat bredvid? Och hur gick det här till egentligen, när blev jag en sån grinig käring?
Juno
Mycket läskigt
Plötsligt är hela mitt excelark tomt. Till nittionio procent, bara några enstaka fält lyser upp med sin information. Det är panik! Jag kan inte ens se framför mig hur mycket information jag har förlorat, hur mycket tid som gått och som kommer att gå åt för att återskapa filen.
Som tur är tänker jag till innan jag svimmar. Jag kommer på att informationen inte syns för av någon helt outgrundlig anledning har texten blivit vit. Tack och lov, tack Gud om du finns. Och du Gud, om du finns, gör inte om det här sprattet igen är du snäll. Det var mycket läskigt.
Juno
Som tur är tänker jag till innan jag svimmar. Jag kommer på att informationen inte syns för av någon helt outgrundlig anledning har texten blivit vit. Tack och lov, tack Gud om du finns. Och du Gud, om du finns, gör inte om det här sprattet igen är du snäll. Det var mycket läskigt.
Juno
Lite läskigt
Idag åker hon, S, vårt brorsbarn ut i världen. Thailand först och sen Australien i ett år. Det är ju helt fantastiskt att denna tjugoåriga tjej drar ut i världen. Vilken resa, jag är nästan avundsjuk (på att jag inte gjorde en sån resa när jag var tjugo, nu är jag inte riktigt lika peppad för ett år i ryggsäck). Men jag är också så himla orolig. Inte för att hon inte kan ta vara på sig, för det vet jag ju att hon kan. Men för att hon fortfarande är barnens lilla kusin och för att det är så jävla långt borta, Australien. Och för att jag börjar bli gammal, då oroar man sig mer.
Lycklig resa, älskade S. Ta hand om dig. Vi kommer sakna dig så mycket!
Juno
Lycklig resa, älskade S. Ta hand om dig. Vi kommer sakna dig så mycket!
Juno
Grymma grabbar
Det var så kul! Jag kanske drack en för många öl igår, för jag har skrivit om det här inlägget ungefär sju gånger... Det kanske räcker med att säga tack. För ölen, drack jag en för mycket kanske? Är det därför jag inte kan skriva idag? Det var i alla fall en suverän kväll, vi är hedrade över att fått vara med och fira och vi är klart imponerade. Anders, Jonas ni är grymma! 
Tjugoårsjubilarer
Rockstjärna
Partypublik
Juno
Hemlängtan
Sitter på hotellet på Avenyn och väntar på att maken ska ha jobbat klart. Jag har inte jobbat klart men jag kände att det inte var så inspirerande en söndageftermiddag i väntan på att gå på rockfest så jag har lagt ner projekt "vara duktig" för idag.
Istället strökollar jag lite på Julia Roberts biografi på teve, surfar efter ingenting på datorn, har lite småtråkigt och drömmer om att hinna ner till Gothia Towers skybar och klämma i mig en av deras berömda räkmackor innan festen börjar.
Mitt i tråket skickar barnens andramamma mms. Och jag drabbas helt oväntat av en plötslig hemlängtan och avundsjuka på henne som får vara med mina barn. Ovanligt faktiskt, annars längtar jag ju alltid lite efter egentid. Åh, pluttungarna. Titta vilken stor fjäril det får plats min tvåårings gosiga runda kind!
Nu blir jag helt gråtmild och så kan vi ju inte ha det. Nu stänger jag av teven, öppnar flaskan med Massé Brut och hoppas att maken kan slita sig från sin dator en stund.
Juno
Istället strökollar jag lite på Julia Roberts biografi på teve, surfar efter ingenting på datorn, har lite småtråkigt och drömmer om att hinna ner till Gothia Towers skybar och klämma i mig en av deras berömda räkmackor innan festen börjar.
Mitt i tråket skickar barnens andramamma mms. Och jag drabbas helt oväntat av en plötslig hemlängtan och avundsjuka på henne som får vara med mina barn. Ovanligt faktiskt, annars längtar jag ju alltid lite efter egentid. Åh, pluttungarna. Titta vilken stor fjäril det får plats min tvåårings gosiga runda kind!
Nu blir jag helt gråtmild och så kan vi ju inte ha det. Nu stänger jag av teven, öppnar flaskan med Massé Brut och hoppas att maken kan slita sig från sin dator en stund.
Juno
Jeans is da shit
Imorgon är det söndag. Imorgon är det fest. Det är inte min fest, det är min grannes rockbands tjugoårsjubileum så ingen i hela världen kommer att ens snegla på mig. Om någon mot förmodan nu skulle göra det så är festen inte i Stockholm utan i Göteborg så ingen känner mig och jag kommer aldrig mer att träffa någon av dem igen.
Men om jag nu mot förmodan skulle träffa någon av dem igen så är det inte en liten intim fest där alla kommer ihåg vilka som var där utan ungefär trehundra personer och följdaktligen kommer ingen att komma ihåg just mig.
Så varför i hela världen vandrar jag omkring här hemma som en osalig ande med ångest över vad jag ska ha på mig?
Juno
Men om jag nu mot förmodan skulle träffa någon av dem igen så är det inte en liten intim fest där alla kommer ihåg vilka som var där utan ungefär trehundra personer och följdaktligen kommer ingen att komma ihåg just mig.
Så varför i hela världen vandrar jag omkring här hemma som en osalig ande med ångest över vad jag ska ha på mig?
Juno
Positivt överraskad
När jag hade lämnat barnen på dagis och skola idag så insåg jag med en gång att det inte var någon idé att leta efter parkering på Trångsunds infartsparkering. Så jag åkte till Farsta Strand, där kostar det en hel tia att stå men det kan man ju faktiskt ha råd med tänkte jag.
Men nu var det så tjusigt ordnat att jag inte behövde betala någon tia. För de har byggt in en funktion som gör att jag "betalar" med mitt SL access kort. Jag bara håller upp mitt kort och swosch så kommer en parkeringsbiljett ut. Schangtilt tycker jag. Nu ska jag gå och köpa en glass för min insparade tia =)
Juno