JUNO

Bubblor, vänner och skidor. Jag kan nog stå ut med lite vinter ändå!

Gott Nytt 2015!

Sedan hux flux åkte sonen iväg på bio med en kompis. "Mamma jag kommer inte hem förrän 22.30". Sms från sonen. Oj sen bio. Vilken film? Tänker tanken att de ser någon läskig film som jag inte är redo för... men det är Sune som gäller. Okej igen. Ha det så roligt älskade ungen. Försöker koppla av. Vara lite cool.

Jag vet att han är min stora kille nu. Jag är så glad att han haft roligt. Oro är en inbyggd mekanism som alla mammor har. Och jag vet att det ingår att sitta uppe och vänta och vanka. Det är bara det att jag trodde jag hade några år kvar. Jag är inte redo än.

Juno

Barnen har ojat sig. Det är så väldigt jobbigt att skriva önskelista. Va? Är det något nytt? De orkar inte skriva önskelista och de vet inte vad de ska komma på. Jag fick liksom tjata på dem för att de skulle producera en lista med mer än två saker på. Hur svårt kan det vara tänker jag...

 

Tioåringen blev mäkta nöjd när han slagit i leksakskatalogen och tillslut på kommit på hela elva saker.

Sexåringen skulle absolut skriva blockbokstäver, ja då blir det onekligen lite mer jobb men skam den som ger sig.

 

Detta måste vara det ultimata beviset på att vi har gett dem för mycket prylar tänker jag. När jag var barn skrev jag hur långa listor som helst. Men sen kom jag ihåg ett år. Det stod en sak på min önskelista.

 

1. IRON MAIDEN - Life after Death

 

Mamma grät, hon tyckte det var den hemskaste skiva hon sett i sitt liv och hon kunde inte FÖRSTÅ att jag inte kunde komma på något mer att skriva, det måste ju finnas hur många saker som helst som en trettonåring kan önska sig?! Okej'rå, jag skriver väl upp en sak till på önskelistan då sade jag och tyckte jag var snäll.

Ibland är det svårt att leva som man tänker sig. När jag har tagit ut glädjen i förskott, vad gör jag då? Försöker att skapa nya energivågor och köra järnet. Och det har jag gjort. Problemet är bara att det fullkomligen slukar energi att skapa profiler på olika siter för att söka jobb. Hur bra det än är att ha sitt CV uppdaterat så känner jag mig nu efter två dagar och tio siter senare ungefär som de här stackars mandelmassafigurerna min dotter hade kämpat med och som jag sedan totalt hänsynslöst men inte alls med flit totalbrände.

 

Det var en gång en flicka som var medelålders och inte så fattig. Hon äger en hyfsad bil. När vintern kommer slänger hon in vinterhjulen och åker till verkstan och får dem bytta av grabbarna (aldrig tjejerna) som jobbar där.

Men just i år är den medelålders flickan trots allt en smula fattig så hon bestämmer sig för att behålla de trehundra kronorna själv istället för ge dem till däckbytargrabbarna. Maken hämtar domkraften, flickan lossar bultarna på första däcket. Sen lyder hon inte order tillräckligt bra så maken slänger på resten av däcken och schasar iväg flickan att dekorera altanen.

Flickan antar att hon nu är skyldig sin make tvåhundrasextiotvå kronor och femtio öre...

Juno

Familjens sexåring tappar tänder på löpande band. Hon är medveten om att tandfen inte finns på riktigt men man ska ju lägga sin tand i ett glas med vatten på kvällen och sen har tandfen typ köpt den för en guldpeng. Storebror berättar tips som kan piffa upp det hela en aning. "En gång när jag gömde min tand under kudden hade den bytts ut mot en hel tjugolapp" berättar han för sin lillasyster som bestämmer sig för att också få en papperspeng.

 

Vintern har inte riktigt kommit än. Det gör ingenting, mamman vet att barnen längtar efter vinter men för egen del tycker hon att den gärna får vänta till lucia i alla fall. Söndag förmiddag och Stortorpshallen har öppen istid för allmänheten och mamman har förberett sig för att ta med sig barnen och åka dit.

 

Det är ovant, det är stapplas och det ramlas och Länna sport kanske har slipat skridskorna dåligt för det verkar vara något fel på dem... de åker inte dit de ska ju!