JUNO

Det sexåriga barnet går på simskola. Han tycker det är fantastiskt roligt att bada och plaska men han tycker inte det är fullt lika fantastiskt att alltid göra som fröknarna säger till honom. Och då gör han helt enkelt inte det heller. Nehej nej. Mamman som sitter på åskådarbänken konstaterar att sonens namn är ofta förekommande vid varje ny övning. Och på frågan om det var roligt så blev svaret att det inte är så roligt när det är jobbigt. Men man måste kämpa om man ska lära sig, säger mamman snusförnuftigt. Nästa gång blir det nog superskoj.

Den fyrtioåriga mamman går på Step Up. Det tycker hon är fantastiskt roligt. Under förutsättning att hon hänger med. Men det är skymd sikt till instruktören och det snurras och vänds över brädor till både höger och vänster. Och mamman tänker att om det här vore simskola skulle hon höra sitt eget namn i tid och otid. Och det är faktiskt inte alls så roligt att stå där och stampa, åt fel håll hela tiden.

Mamman surnar till och åker och tvättar bilen istället. Glömt är snacket om att kämpa om man ska lära sig. Hon vill aldrig mer gå dit. Sen inser hon att hon är en barnunge och bokar in sig på nästa veckas pass. Nästa vecka blir det nog superskoj. Fasen, det suger att behöva vara vuxen och förebild.

Juno