Jul = Galna morsor

Nu är det bevisat. Julen gör mammorna galna. Med barnen som ursäkt ska det bakas, pyntas, köpas töntiga tomtar och plötsligt är huset fullt av diverse tingel tangel och granen ska prydas med glitter och blinkande godis. Min kompis A är undantaget, hon har alltid varit julfreak, med eller utan barn, det har nog med någon trasig kromosom att göra...

Idag (av alla jävla dagar) ramlade jag in på en julavdelning på jakt efter julblommor. För det första är det helt galet där med folk som ska prompt ska ha sina adventsstakar, julstjärnor, tomtar, tingel tangel och förbaskade julblommor just till 1:a advent. För det andra är det morsor i överflöd. Pappor och ungar hasar utmattade efter.

Framför en liten julstad med ett tåg som tuffar runt och lampor som blinkar på husen står en mamma och hennes dotter, kanske en sex-sju år sådär. Mamman säger med tindrande ögon något om att det är så fint och kanske vill flickan extremt gärna ha ett sånt tåg? Flickans svar på det är "Mamma, hur ska vi komma ut härifrån?!" Men mamman som nu julshoppar för sin dotters skull ger sig inte, nu ska mamma titta på lite stjärnor och visst är det roligt så säg. Flickan svarar nu ganska gällt att "Men mamma, när ska vi åka HEM?!"

Själv ska jag ägna kvällen åt att limma ihop byggsatsen med pepparkakshuset (så att sonen och jag kan GLÄDJAS åt att dekorera det imorgon på hans ledig dag) och sen ska jag slå in 24 julklappar till hans julklappskalender. Jag var totalt emot julen förut. Men nu är jag lika galen som alla andra med ungar. Hej tomtegubbar slå i glasen och låt oss lustiga vara.

Juno

Morsor på stan

Äntligen blev det tjejkväll på stan. Efter middagsstöket lämnade Lännamamman barn, man och förort för att ta tunnelbanan in till stan. Hon ramlade upp till Mariefredsmamman på hennes hotellrum mitt i city för lite vin, chips, Idol, make up och massor massor av tjatter. Tiden hade kunnat stanna där men det skulle ju dansas också. Så var det sagt. Ska det vara som i gamla tider så ska det dansas.

Målet var gamla Aladdin, Le Bon Palais heter det lite tjusigt numer. På vägen dit passerades Golden Hits som tydligen är ett poppis ställe idag för där ringlade kön lång. Och stället som i radioreklamen lockar med att vara "för oss som är vuxna" (men fy vad präktigt det låter), är tydligen också poppis för där var det ännu längre kö. När vakten passerade och meddelade att lokalen är liten, människorna många och VIP-listan inte avbetad så drog de två fredagslediga morsorna vidare.

Var går man? Mariefred och Länna har ingen aning. Fötterna styrde de två mammorna till Karlsson och C.O. Sist de var där var det en full ful finne som "snubblade" och "råkade" ta emot sig på mammans bröst, varpå mamman "råkade" snubbla tillbaka och ta emot sig med en armbåde på det lilla äcklets haka. Men men, kort kö och sen kväll drar in brudarna ändå. Man får passa sig för gamla gubbar och hålla garden uppe men det går att dansa och det går att beställa drinkar i baren. Två mammor med småbarn hemma är inte så kräsna. Tydligen.

Och inte så fredagspigga heller. Vid tvåtiden måste Lännamamman börja tänka på hur hon ska komma hem igen. Som i gamla tider tog hon tricken tillbaka också. En och en halv timme tog det (hur fan orkade man förut, vareviga helg?) Och väl hemma var hon sprickfärdig och satte sig direkt vid pumpen för att en halvtimme senare somna i soffan och vakna av att hon satte tandborsten i halsen. Man är en trött gammal spritkossa.

Fyra timmar senare lagas det gröt till bebisen och huset är under lördagsstädning. Business as usual som vi säger.

Juno

Skynda dig mamma!

Mamman skyndar upp på dagis för att hämta sin son. Hon har lämnat fyramånadersbebisen kvar i bilen. Vaken. Hon hoppas att bebisen ska vara glad ändå, det här går ju superfort. Fyraåringen leker just en lek, han har inte riktigt tid att komma hem just nu.

Åh snälla Joar ber mamman, kan du inte följa med nu, då blir jag så glad! Men njae, han ska leka en gång till. Mamman ber att han ska skynda sig lite för sin lillasysters skull. Då tittar han bara lite på henne och rycker sen på axlarna. Okej, mamman förbereder sig på att ta fighten.

Ring ring. Det är Nils pappa som undrar om Joar vill komma och leka med grannpojken när han kommer hem från dagis. "Oh, skynda dig mamma", ropar sonen. "Vi kan ju inte låta Nils vänta". Världsfreden bygger på kompisar.

Juno

Julgodis

På söndag är det 1:a advent. Mamman påstår att det är för barnens skull det ska bakas pepparkakor, julgodis, fan och hans moster. I helgen var det lussebullebak och fyraåringen var med och gjorde en lussebulle, men bara om mamman först rullade en tjusig korv, han ville inte bli så kladdig. Döh.

Igår bakade mamman ut degen hon gjort i ordning i förrgår. Det resulterade i hur många pepparkakor som helst. Och fyraåringens kompisar var rara och bad att få smaka pepparkakor, både en och fler men sonen, han ville inte ha. Han hade tingat på att få äta upp den sista riskakan istället. Nyttigt men otacksamt kan man tänka.

Så den stora frågan idag är, varför har hon ägnat hela förmiddagen åt att baka ännu mer?! Nu finns det julgodis också. Mandelmassafigurer doppade i choklad. För att vara säker på att någon kommer äta julgodis har mamman redan proppat i sig ett gäng. Kom på fika, hjälp den arma småbarnsfamiljen att bli av med sitt julgodis!



Om ni vill göra mandelmassagodis själva:

500g mandelmassa
200g mörk choklad typ Marabou

Knåda ihop mandelmassan lite snabbt och kavla ut på mjölat bord. Tryck ut små figurer med en liten pepparkaksform. Kör i ugnen på 225 grader i cirka tre minuter. Här körs de i varmluft, utan kanske det behövs lite längre tid. De ska bli lite knapriga men inte stenhårda. Tänk på att de är små och tunna, en minut hit eller dit kan vara avgörande. Känns det lite osäkert med tiden så är det värt att stå och glo på dem så de inte bränns vid.

Bryt isär chokladen i en bunke och häll på en liten skvätt margarin, en klick fast margarin går också bra. Det har man för att choklade inte ska bli korning. Kör i micron en halv minut eller max en om chokladen är kylskåpskall. Rör runt så allt blandas och sen är det bara att doppa ett hörn av varje figur, dra av droppet med en sked och lägga för svalning på en plåt.

Hur mycket choklad det går åt varierar förstås, får man över kan man hälla ner en näve nötter eller havrefras eller rispuffar i det som är kvar. Röra om ordentligt och sen bara hälla ut på en plåt och få lite bonusgodis.

Perfekt till glöggen på söndag!

Juno

Gemenskap på avstånd

Jag pratade med T i telefon medan klockan började närma sig nio. Då lyckades vi peppa varandra att köra ett litet träningspass ihop. Fast på skilda håll. Hepp hepp, avsluta samtal, upp på varsin träningscykel medan vi tittar på House på varsin teve. Och sedan ett par "bra kämpat" SMS efteråt. Inte riktigt lika trevligt som att träna ihop rent fysiskt men bättre än alternativet. Att sitta i soffan och kolla på House tillsammans med en skål pepparkaksdeg.

Det känns duktigt men nu måste jag skynda mig att borsta tänderna för nu är jag midnattshungrig.

Juno


Världens godaste pepparkaksdeg

När Pettsson och Findus bakar pepparkakor låter det så här:

"De hade gjort en omgång pepparkakor för en vecka sen. De var redan slut men hälften av degen var kvar i skafferiet. Trodde Pettson. Men när han tittade i skålen låg där bara en liten klump.
- Det var väldigt vad den har krympt, sa Pettson.
- Jaa, det är konstigt med degar, sa Findus. De försvinner bara.
- Det kanske har varit nån katt här och ätit av den? föreslog Pettson.
- Kanske det du, sa katten. Eller nån gubbe kanske?
- Kanske det du, sa gubben."

Idag har mamman gjort i ordning en stor skål med pepparkaksdeg. Den är gjord enligt mammans mammas barndomskompis Vernas mammas recept. Hängde ni med där? Fantastiskt god. Försvinnande god faktiskt. Mamman inser att det är läge att sätta hänglås på kylskåpsdörren om det inte ska bli som i Pettson och Findus julbak.

Äta äta pepparkaksdeg, sen blir mamma rund och seg.

Juno


Omaha

Lundells nya platta heter Omaha. Inte Obama och inte Ohama. Utan Omaha. Det låter väl nästan som Obama?

Juno


Vanligen förkommande fordon i Los

Jag for till Los för att köpa jäst. Los är den närmsta ort där det finns en affär, vad kan det vara, kanske två och en halv mil från här. En snöig söndag i slutet av november står det fyra bilar och två sparkar parkerade utanför affären. Det är lite charmigt.

Juno

jag ser det snöar

det är roligt att det snöar. det är roligt att fånga snön.

från marken...

och från himlen...

joar

Ohama

Ulf Lundell har släppt en ny platta. Ohama heter den. Inte Obama som jag gick runt och trodde.

Juno

Kupongkäring

Jag fick ett mail av en annan tant som också är sjuttioetta. Och då menar jag att vi är födda år nittonhundrasjuttioett, inte att vi är sjuttioett år. Inte än, men på god väg. Mailet innehöll bara massa deprimerande påståenden om att man börjar bli gammal. Typ:

Klockan 6:00 är det dags gå upp. Förr var det dags att lägga sig vid samma tidpunkt...Du vet precis när ICA stänger, men inte McDonalds...Du äter riktig frukost vid frukostdags...

Men en sak hade de minsann glömt - alla dessa kuponger som hör åldern till! Ta en titt ner i din plånbok och tänk tillbaka på vad som brukade ligga i den för, säg femton tjugo år sedan, eller fem för all del.

Istället för lappar med telefonnummer till diffusa minnen från helgen ligger det kvitton, så att jag ska kunna jämföra om den mjölkfria yoghurten är billigast på Willys eller ICA Maxi...Istället för foton på dig och tjejkompisarna i en fotoautomat ligger det bilder på dina och tjejkompisarnas ungar...Istället för stammiskort till Sloppy's ligger det medlemskort till ICA, Coop, H&M, Polarn och Pyret...

Och värst av allt. Istället för femhundrakronorssedlar ligger det kuponger på billigare Liberoblöjor, köp 3 betala för 2 på Kapp-Ahl och 20% rabatt på fiskpinnar...

Åh gud, välkommen till Pampersklubben. Tävla här och vinn blöjor i ett helt år! Ja, vad festligt. För femton tjugo år sedan hade jag dött av pinsamhet om jag vetat att jag skulle bli en sån här gammal kupongkäring innan jag ens fyllt fyrtio år. Det är inte försent än. Jag dör, vad pinsamt.

Juno


en stor skål med gröt

idag när jag var hungrig och dök det upp en skål med gröt. mamma gav mig en liten sked. m sa jag då. och så fick jag en sked till, och en till. m-m-m. och plötsligt var skålen tom. då skickade jag mitt lilla illvrål till mamma som är en smart flicka och blandade ihop en till skål på momangen.

alla pratar om smakportioner. en tesked här och en tesked där tills man har fattat poängen. tjafs. en hel portion gröt klämde jag i mej så nu är jag stora tjejen. och äntligen äntligen kan jag sitta med vid bordet tillsammans med storebror, mamma och pappa och äta middag. jag säger som storebror "men för sjutton gubbar vad jag är cool".

elsa


Mycket ska man höra innan öronen ramlar av

Sonen saknar sin kompis Nils som är i Florida på semester. Hemma är det lite nedräkning till kompisen kommer hem igen. Snart kommer han tillbaka till Sverige. Idag är det bara fem dagar kvar. Nio dagar har gått och fem dagar är kvar. Imorgon är det onsdag, det är en dag, då har det gått tio dagar, sen är det torsdag...så räknar mor och son varje dag i väntan på att dag fjorton ska infalla och ordningen vara återställd igen...

När Nils precis hade åkt var det värre. Då försökte mamman förklara tidsbegreppet två veckor för sin fyraåring:

Sonen: När kommer Nils hem?
Mamman: Om två veckor
Sonen: Imorgon?
Mamman: Nej, imorgon är det tisdag. Han kommer inte nu på söndag men söndagen efter det
Sonen: Är det en dag dit?
Mamman: Nej, det är många fler dagar...
Sonen: Två dagar?
Mamman: Nej, det är fjorton dagar
Sonen: Fjorton dagar, det var det värsta jag har hört!!!

Ja, två veckor är en lång tid när man längtar efter någon.

Juno

Finnkampen har börjat

Men vad sjutton händer? små obehgliga typer som dyker upp på oönskat besök...finnar...både här och där. Terve kan jag säga men hur säger man hej då, eller stick och brinn, på finska?

Juno

madagaskar 2

mamma och jag har varit på bio idag och sett madagaskar 2. den var jätterolig och jag var inte rädd någonting och mamma sov bara en jätteliten stund.

 först skulle vännerna (lejonet alex, giraffen melman, flodhästen gloria och zebran marty) flyga hem till new york igen. pingvinerna hade byggt ett flygplan. men efter en stund sa pingvinkapten att han hade en god och en dålig nyhet. den goda nyheten var att de skulle landa om en jätteliten stund. den dåliga nyheten var att de skulle kraschlanda.

det var ganska bra att krascha för de kom till savannen där det fanns massor av likadana djur att leka med. en annan flodhäst blev kär i gloria för att hon var så enorm och fet och fin och alex hittade sin mamma och pappa. det tyckte jag var bäst i filmen. mamma tycker att pingvinerna är coola.

sen var det med en gammal tant från new york också och hon var superduper bra på att slåss. särskilt bra tycker hon om att slå ner stackars kattlejon. det var också roligt tycker jag. men sen minns jag inte mer vad som hände, jo allt vatten tog slut och lejonet och zebran och lejonpappan fixade tillbaka vattnet igen och då dansade de.

ja, den var skoj.

joar

En liten bräcklig tant

Idag mötte jag en tant. Hon såg så vansinnigt bräcklig ut. Jag tror egentligen inte att hon var supergammal men det var något över hennes kroppshållning som gjorde henne skör (eller stavas det skir?). Tanten var ute och promenerade med sina två hundar. Det var inga stora hundar. Tvärtom, små yorkshireterrier som inte är mer än en hand höga. Och ändå såg det ut som om dessa små pygméhundar var ute och drog runt med sin tant.

Jag är rädd för att bli så bräcklig...

Juno


Jag är så glad!

Jag är så glad! Först för att jag har kommit igång att träna igen. Sen för att jag har hittat roliga pass med bra instruktörer. Och det som var min stora ångest var kostnaden för att betala årskort. Men med motionsbidrag från jobbet och kampanjpris på träningshallen så kostar ett årskort nu elvahundra kronor istället för tvåtusensjuhundra och det har jag råd med. Hurra!

Som en bonus får jag ta med min bebis om jag vill träna tisdag och fredag lunch. Det kan ju inte bli bättre för nu har jag alla möjligheter att gå under break even jämfört med klipport. Fjorton gånger krävs det bara. Och det tänker jag klara av flera gånger om nu när jag känner mig så taggad.

Sade jag att jag är så glad också?

Juno

torsdagsmys

idag hade mamma en överraskning till mej. tre filmer om lillefot, ni vet han som är en dinosaurieunge, och ostkrokar fast det bara är torsdag. tack mamma, nu är du min bästa kompis och får komma på mitt kalas om du vill. vill du det? mamma vill det, hon får baka tårtan när jag ska ha kalas.

idag ville hon mysa lite extra med mej sa hon. först fick elsa vara med men hon fick inte äta ostkrokar, hon fick äta mammamjölk i flaska. sen skulle elsa sova så då fick jag sitta i mammas knä och det var jättemysigt.

men sen när den dumma vasstand kom och det var lite läskigt ville jag att mamma skulle spola åt mej, fast då kunde hon inte det för då sov hon redan. vilken knasmamma jag har. nu går jag till nathalie och leker istället.

joar


Je ne comprande pas

Av någon okänd och kryptisk anledning ringer det massor av fransoser till oss. Alltid under dagtid. Jag är lite småfrankofil så där, men det är när det handlar om att resa på semester. Då vill jag gärna besöka detta härliga vinland igen och igen.

När det ringer i min telefon hemma är jag tvärtom antifrank. Så när jag ser att står +33...på displayen brukar jag helt sonika låta telefonsvararen ta samtalet. Men nu kunde jag inte se något nummer och gjorde misstaget att svara i min telefon. "Allo, fdjhg hjkgurenvkskk jfdklrjiblseif, s'il vous plait?" sade en röst i andra änden. Och själv svarade jag då "Öh, öh (som betyder ett på franska), bonjour madame" och sen något som inkluderade "privée, Suède, pardon, ne comprand pas" som jag vet betyder att jag inte fattar skvatt.

Puh, det gick ju ganska bra. Jag får flashbacks från vår bröllopsresa som begav sig till detta svårspråkiga land. Vi var trötta och ramlade in på ett hotell. Maken kör sin standardartighet "Bonjour, je ne parles pas francais, parles vous francais?" och receptionisten svarar glatt "oui" hon pratar franska. Han upptäcker sitt misstag och fraserar om slutet till "...parle vous anglais?" och svaret blir lika glatt "non" ingen engelska.

Min egen stora fadäs hände när jag skulle köpa frimärken. Då fick man en hel pärm framför sig där man fick välja motiv. Oh, söta handritade små figurer, dem kan vi ta sade jag käckt. Maken föreslog delfiner. Men äh vad trist tyckte jag. Damen i kassan såg förtjust ut och började gratulera oss och jag tänkte, hur fan vet hon att vi är på bröllopsresa...ända tills jag läser på frimärkena jag just har valt. "Det blev en flicka" står det bredvid den lilla söta tecknade figuren. Argh! Jag tror vi tar de här tjusiga frimärkena med delfiner tack.

Juno

Blä för Blocket

Alltså, fan vad kasst. Blocket har gjort någon liten modifiering som innebär att man inte får sälja saker i en klump längre. Så istället för att kunna lägga ut en annons med alla barnkläder i en viss storlek för ett paketpris måste varje förbannade plagg läggas ut för sig. Och man ska klicka och ha sig i menyer som beskriver vad det är för varje plagg.

De påstår att det är för att underlätta för köparen. Crap. Det är snarare tvärtom, alla dessa rubriker gör det svårt att få överblick av vad det är. Alltså är det för att blocket ska tjäna mer pengar. Men jag blir så sur. Ta ut mer pengar istället och låt folk konstruera sina annonser som de vill.

Juno


Mumintrollet bor i Länna

På väg till dagis ropar fyraåringen plötsligt:

- Stanna mamma!
- Vad är det?
- Vet du vem som bor i det där huset?
- Nej, är det någon på ditt dagis?
- Nej din toker, det är ju Mumintrollet!



Juno

Muffins med kokostopping

Det var först när jag fick barn jag började baka. Nu tycker jag det är ganska roligt och det senaste året har det varit muffinsfeber i huset. Här kommer ett recept som är på topplistan just nu. Det är en blanding av två kakrecept. Jag har valt att göra dem som muffins för det ser så trevligt ut när man bjuder på fika.

Kommentera gärna och säg vad ni tyckte när ni har bakat dem!



Muffins:

Lägg ut 16 ganska små formar på en plåt
Sätt på ugnen på 200 grader

2 dl socker
3 dl mjöl
1,5 dl flytande margarin
0,5 dl mjölk
2 ägg
1 tsk bakpulver
2 tsk vaniljsocker

Vispa socker och smör poröst. Lägg till ägg och vispa lite. Lägg till mjölk och vispa lite.
Blanda ihop mjöl, bakpulver och vaniljsocker separat och vispa sedan ner i smetbunken.

Klicka i smeten i alla muffinsformarna. Grädda i ugn (jag har varmluft) 12 minuter, en vanlig ugn kanske kräver 15 minuter. När de är klara ta av från plåten och låt svalna på ett bord. Medan de gräddas, fixa till toppingen.

Topping:
100 g margarin (fast eller 1 dl flytande)
100 g kokos (en halv påse)
1,5 dl socker
3 tsk vaniljsocker
1 ägg

Blanda ihop allting utom ägget i en kastrull. Värm det en stund så att sockret smälter lite. Det ska absolut inte koka och rör lite så det inte bränner fast i botten. Blanda ner ägget sist (om man blandar i det först och sedan glömmer bort att röra på en gång för man försker köra lite multitasking kan ägget stekas och det blir skitäckligt).

Ta en sked och klicka ut och smeta runt toppingen på muffinsarna. Sen är det bara att smälla i sig!

Juno

Världens dyraste pigg?

Sonen har hjälpt till att mecka lite med min kamera. Inte för att den behövdes meckas med. Men han ville bara kolla om den var hel, om det gick att ta ut minneskortet utan problem. Och det gick strålande. Men sen gick det visst inte att sätta in det igen. Inte ens om han tryckte så hårt han kunde, trots att han är så stark. "Mamma, din kamera är trasig".

Ja så är det. Nu måste kameran meckas lite med. Om jag har riktig bondtur så går det att räta ut den tillplattade piggen, eller så räcker det att byta ut hållaren till kortläsaren. Men med all sannolikhet sitter piggen fast i moderkortet. Och då kostar det ungefär tretusenfemhundra kronor att byta ut den. Det är det knappast värt.

Ett nytt kamerahus kostar knappt femtusen. Inte precis vad jag hade budgeterat för. Och det är en sak om hela kameran hade rasat i backen och blivit splitter och skrot, då kunde jag acceptera att det är bättre att köpa ett helt nytt hus, men för bövelen. Att byta ut hela huset för en tre millimeter lång metallpigg. Åhhhhh.

Juno

PS. Och dessutom har jag redan min överflödiga kostnad för min bils tvåtusenkronorsskruv att vänta. Bli inte ledsen om du inte får någon julklapp av mig i år. Om du har något du vill ha fotograferat kan du ringa.

Vems guld är det?

Kalmar FF vann SM-guld i förrgår. Och jag som följt Malin Wollins blogg Fotbollsfrun till och från vet att hennes kille spelar i detta guldlag. På sporten igår visades ett litet inslag från segerfesten och där kom det väntade klippet med Malin. Vi vet att hennes blogg är välbesökt men ändå:

Tevekommentatorn frågar något i stil med "Du är Fotbollsfru. Hur känns det nu?" och människan svarar att "Vi har varit tillsammans i sju (var det så många?) år och äntligen har det lönat sig." Typ.

Alltså, jag fattar att hon raljerar men ett "Jag är så glad för hans skull" hade väl varit på plats i det här läget? Nu får jag känslan av att Malin Wollin tycker att hennes framgångar som bloggare på temat Fotbollsfru är större för henne än att killen äntligen vunnit en guldmedalj. Det känns lite snålt.

Juno

Ånej, sover du redan?

För ett tag sedan klagade jag på att min lilla tös inte ville somna själv som hon brukar. Då hade hon några kvällar när hon helst ville somna i sin vagn. Ikväll ville hon inte heller somna själv. Men ikväll ville hon inte sova i vagnen, hon ville somna hos mig. I min famn. Och för den mamma som är van vid att lillan alltid sover någon annanstans än hos henne är det en heartbreaker. Jag ville aldrig att hon skulle somna.



Juno

Too old to party

Det var meningen att det skulle bli en girls night out igår. Eller...det var en girls night out igår. Fast inte för den här gamla tanten. För hon som känner sig gammal och sliten insåg redan tidigare i veckan att hon var för trött för att gå ut och vara rolig och trevlig.

Och det kanske var tur det för gammelmormor här somnade exakt samtidigt som det stora barnet, och efter det lilla barnet, vid tjugo.nollnoll denna festliga lördagkväll. Och om hon minns rätt, sedan den den tiden då Eldkvarn brann då och hon sist var på girls night out, så är det inte så poppis att man sitter och sover på golvet bredvid högtalarna.

Nu är det tre veckor kvar till nästa tillfälle att känna sig lite ungdomlig. Då jäklar måste det bli dans och drink. Så månadens mantra är "du är inte äldre än du gör dig, du är inte äldre än du gör dig, du är inte..."

Juno

Inga stringtrosor till pappan

Mamman har varit på underklädesparty. Underklädesparty som i Tupperwareparty, där bunkarna visas upp och kan köpas, inte som i Pyjamasparty där alla har pyjamas på sig. God mat, vin och underkläder i mängder. De halvt genomskinliga spetskläderna satt perfekt på den unga modellens fasta rumpa, smala midja och 75D kupor.

Tanken var förstås att man ska kunna se sig själv i samma plagg, viftandes med rumpan och se förförisk ut. Mamman insåg snabbt att på henne skulle de minimala stringtrosorna försvinna in i hullet runt mage och höfter. En beklämmande insikt. Det blev ingen BH-och-matchande-genomskinliga-trosor-med-jordgubbar-på-julklapp till pappan igår. Men om pappan börjar med att ge mamman ett årskort på gymmet kanske det kan bli läder och spets nästa jul.

Juno


Tjänster och gentjänster

Han är snäll och hjälper Henne med att handla blommor. Hon försöker då att vara snäll tillbaka och steker blodpudding som Han och Barnet ska äta till middag. Han kommer hem och frågar "Är du täppt i näsan älskling?" och Hon svarar med ett tappert leende "Dää, da teker blodpuddigg". Rys. Kräk. Hoppas det smakar gott.

Juno


Videosamtal

Jag har blivit uppringd i videosamtal av min make. Det var skoj. Egentligen var det inte för att se på honom även om det också var skoj, särskilt när han inte hörde vad jag sade och satte telefonen nära örat. Då blev det oväntat bra skärpa in till höger trumhinna. Men annars var syftet att visa upp hur olika blommor såg ut så jag själv kunde välja vilka jag ska ge bort om en stund. Nu känner jag mig faktiskt en anings modern.

Juno


Lagom dos av hälsa är godast

Det var så jävla jobbigt att köra Body Pump idag. Helt vansinnigt asjobbigt. Men jag är stolt över att ha varit där. Igen. Fjärde passet på två veckor. Men hur kul är det att bara vara stark och duktig? Nej, exakt. Så nu kom maken med en liten skål potatis. Aningens förädlad och lättsaltad. Tack och bock.

Juno

Halloween är på riktigt!

Igår satt jag i godan ro vid min dator och jobbade när jag hörde ett illvrål från vagnen utanför. Det var min lilla tös som hade blivit biten av en elak elak mygga. I november! Nämen vad fan har den här att göra nu? Den ska väl vara död vid det här laget? Sedan inser jag att halloween är på riktigt, myggjäveln har levt upp i min förbannade pumpalykta. Och återvänt på natten från de dödas rike, precis som myten säger. Fy alltså, nästa år blir det en döskallelykta som byter färg.

Juno

Valvaka

Nu börjar USAs valvaka. Det var antagligen mer spännande och jämnt med Obama verses Clinton än Obama verses McCain. Och enligt opinionen blir det ju a walk in the park för Obama inatt. Spännande natt eller inte, historisk lär den i alla fall bli när USA om några timmar får sin första färgade president.

Juno

jag har gett korgen korgen

jag är fyra månader idag. stora tjejen. därför har mamma tagit bort min lilla korg och mitt lillaste täcke så nu sover jag i den stora spjälsängen. spännande va!

elsa

Jag ska bara...

Nu är det så här igen. Att jag sitter här och glor, småknattrar på tangenterna och borstar tänderna samtidigt. Jätterena tänder för jag har haft den här tandborsten i munnen den senaste halvtimmen. Typ. Jag skulle ju bara...stänga av datorn. Men så fastnade jag. Snacka om slöseri med tid. Sovtid. Godnatt.

Juno

Jag och min motorvärmare

Förra året fick jag brev. Ni kanske minns. Anonymt. Från en granne. Spara på miljön. Sluta kör på tomgång. Skaffa dig en motorvärmare. Det kostar inte så mycket.

Året innan dess fick en annan granne ett exakt likadant brev.

Idag har jag redan kopplat in min motorvärmare. Så, hej granne, vem ska du skicka brev till i år?

Juno

Ja men bara sov nu

Jag har varit så bortskämd. I snart fyra månader har lillan somnat själv i sin egen säng. Men nu tycker hon inte det är så toppen längre. På förmiddagen somnar hon på en minut i vagnen, på eftermiddagen somnar hon efter lite vaggning i vagnen och plötsligt måste hon skakas i vagnen även på kvällen för att sova. Igårkväll fick vi påminna oss själva för att komma ihåg att ta med flickebarnet upp till sovrummet från tvättstugan innan vi gick och lade oss själva...

Juno

Halloweenfest

Halloween, denna Irländska tradition där myten sade att de dödas själar kunde återvända till jorden just natten mellan den 31 oktober och 1 november. Förmodligen var det när traditionen passerade USA som Trick or Treat infördes och när det på senare år landade i Sverige var det redan fullt kommersialiserat.

Om jag nu är lite emot sånt här tiggeri och kommersiella firanden så spelar det just ingen roll när man har en fyraåring hemma och bor i ett område fullt med barn som är godissugna. På fredagen sprang sonen iväg med granntjejerna och knackade dörr. Jag tror inte ens de hade ett bus uttänkt, de bara räknade in godisbitarna. När jag plockade hem pojken för middag deklarerade grannflickan stolt att hon hade ätit sextioåtta godisar. Rap.

Den elvaåriga kusien var inte så intresserad av att knacka dörr längre, men hon är suverän på halloweenpyssel och fixade till läskiga men supergoda chokladfingrar, teckningar och drakulagubbar medan jag själv (till min oerhörda förvåning) fixade en pumpalykta och fladdermöss i överflöd.

Och på vår livs första halloweenfest dök det upp en spindelman, en läderlapp, en gammal gubbe med spindlar i ansiktet, ett par häxor och ett par djävulsflickor. Detta makarbra sällskap slevade i sig avslitna fingrar, mögliga maskar, drakstjärt och drakblod. Kommers eller inte, det var både roligt och gott.



Juno