Motivation för motion

Jag fick ett erbjudande om att träna tre gånger för att få en ny väska från SATS. Ja, den vill jag ha. Stämpel nummer ett går in den andra mars och två gånger till innan den sista mars är ju löjligt. Eller inte. Näst sista mars springer jag in på gymmet nära jobbet fyrtiofem minuter innan de stänger. Bara för att. Och med nöd och näppe lyckas jag få in den tredje stämpeln genom riktig jävla tjurskallighet på ett morgonpass i morse den trettioförsta mars.

Slutsats; jag har tränat tre gånger den här månaden. Ingen gång för att jag var sugen på det. Alla gånger för att jag ville ha en ny träningsväska. Sorgligt. Men nästa månad. Då är jag nog sugen...

Juno


Hennes blåa tår

Hon har badat och det är dags att klippa hennes naglar. För ett par veckor sedan var hon hos sina kompisar och fick tånaglarna målade i fin blå färg. Sedan dess har hon inte varit så intresserad av att klippa sina tjusiga tånaglar. Nu sitter hon i sin mammas knä och när nagelsaxen åker fram säger hon lite oroligt:

- Mamma, ska du klippa bort mina blåa tår nu?
- Nej gumman, det mesta av färgen har redan skavts av
- Faa-an

Hon är två år och sju månader och hennes mamma skrattar förfärat bakom hennes lilla rygg. Förlåt,.

Juno

Blivande psykfall

Resteless legs gör att man beter sig lite underligt ibland. Står och rycker i benen, river av sig strumporna när man är på restaurang och står och tittar på bio. Nu har jag fått en medicin som ska hjälpa mig mot detta. Det är egentligen en parkinsonmedicin men dosen är rejält mycket svagare. Men ändå, när jag läser på FASS är jag inte så säker på att jag vill börja ta den här Sifrolen, vad är väl lite kryp i benen?

SIFROL
4.8 Biverkningar
Förväntade biverkningar

Följande biverkningar kan förväntas vid behandling med SIFROL: onormala drömmar, minnesförlust, beteendemässiga symtom på störd impulskontroll och tvångsmässiga symtom som hetsätning, tvångsmässigt köpbeteende, hypersexualitet och patologiskt spelberoende, förvirring, förstoppning, vanföreställningar, yrsel, dyskinesi, dyspné, trötthet, hallucinationer, huvudvärk, hicka, hyperkinesi, hyperfagi, hypotension, sömnlöshet, störningar av libido, illamående, paranoia, perifert ödem, pneumoni, pruritus, hudutslag och annan överkänslighet, rastlöshet, somnolens, episoder av plötsligt insomnande, synkope, synförsämring inklusive diplopi, dimsyn och nedsatt synskärpa, kräkningar, viktminskning inklusive minskad aptit, viktökning.

Så om jag är skum och inte verkar fatta det kan ni ju säga till va?

Juno
 


Fat and happy?

Härom veckan hade dottern i familjen ätit så magen stod ut i sju hörn ungefär. Då skojar pappan med henne och säger att hon har fått en stooor mage nu. "Ja, precis som du pappa" svarar barnet glatt. Hmmm.

Idag klappade sonen sin mamma på magen så det dallrade lite obehagligt och frågade "Varför har du blivit så tjock mamnma?". Hrm hrm.

Fat and happy känns plötsligt inte så happy längre...

Juno

Hellre fet och glad...

För första gången på länge hade jag bokat in mig på ett träningspass. Halv sex i Stadshagen, direkt efter jobbet och sen hem tänkte jag. Men sen råkade jag fråga min man vad han och barnen skulle äta för mat idag och det skulle jag inte ha gjort. Oxfilé, vitlöksrostade rotfrukter i ugn och Blå Bands bea. Va?! Det är osolidariskt att bjuda på sån mat när jag planerat att vara duktig.

Sen var det så att solen sken i Stockholm idag, redan i morse var det sex plusgrader och detta vårväder gjorde det absolut nödvändigt med en glass. En officiell invigning av våren liksom. Så vi drog till kiosken och testade nya GB glassar. Nya Cornetto med hasselnötglass och rinnig chokladsås i. Mmmmmmmmm. Ljuvligt. Nästa gång ska testa deras nya med hallonsås...

 (GBs foto)


Jaha och sen bokade jag av träningspasset, stängde av datorn och åkte hem och tvingade ner maken i källaren efter rödtjut. Det är ju trots allt tisdag. Och allt är ju redan sabbat så vi tog en glass till efterrätt också. Den här frossardagen ger nog inte riktigt samma slimmade resultat som ett träningspass hade gjort men vad fan - jag är hellre fet och glad....

Juno

Lite chit-chat på morgonkvisten

När mamman kliver ut ur duschen på morgonen sitter den tvååriga dottern på toalettsitsen och väntar. Hon drar genast igång en liten konversation:

- Hej mamma, har du duschat nu?
- Ja, det har jag
- Du har en snippa
- Ja det har jag
- Jag har en snippa och hicka
- Jaha, det har du
- Nu ska jag äta frukost med pappa, hej då mamma!
- Hej då älskling

Och det lilla barnet hickar och lämnar badrummet. Kvar står en förbluffad mamma.

Juno


I ett hus i skogens slut...

En helg i det lilla huset i skogen är aldrig fel. Förvisso längtar vi alla efter att våren ska komma men nu, när det är sol och nollgradigt är vintern i alla fall till sin fördel. Säga vad man vill om snö, men vacker är den!

  

Och så fick vi så kallat oväntat besök också, Gud vad roligt! Mellan Länna och Tyresö är det ju rätt så svårt att ta sig men uppe i mörkaste Finnmarkerna i Dalarna är det plötsligt vägarna förbi. Underbart tycker jag! Underbar var också busiga, glada lilla Ted:

     

Vi hade lite saker på listan. Sånt man kanske kunde ägna sig åt. Men jag kan utan att gråta nämnvärt konstatera att vi läste inte några tidskrifter, vi gjorde ingen bokföring (kanske lite dumt förstås), vi planerade inte någon webbsida och jag gjorde inga listor för kongress tvåtusentolv. Istället drog vi pulka, grillade korv och spelade asmycket angry birds på makens nya iPad (har man betalat flera tusen spänn måste man ju spela som fan, annars får man inte valuta för pengarna).

  

  

Juno

Restless legs

Min sexåring sover inte så bra på nätterna. Min sexåring är ganska trött på dagarna. Vi har gjort flera tester som visar att han växer som han ska och har fina blodvärden. Jag har börjat förmoda att taskig sömn är en orsak till att han är trött på dagarna.

Och då. När man har listat ut vad som är trolig orsak till tröttheten, då ska man bara bota den. Jag har tänkt att det helt enkelt handlar om att han ska sova oavbrutet hela natten, inte komma nattvandrandes till vår säng utan sova lugnt och djupt och skönt i sin egen säng. Det är lättare sagt än gjort. Vi har kört kampanj "Sova i egen säng" i omgångar i fyra år och nittiofem procent av nätterna sover sonen i vår säng med resultatet att ingen sover särskilt bra.

Och nu. Nu tror jag att jag har räknat ut en trolig orsak till dålig sömn. Ikväll vaknade han och bara måste sparka med benen, han är varm om benen, det kliar i benen. Han gnäller och det går omöjligen att ligga stilla! Det där känner jag tydligt igen. Restless legs. Den skitsjukdomen tänker alltså gå i arv. Restless legs. Men okej, nu har vi faktiskt något konkret vi vill undersöka när jag bokar ny tid på vårdcentralen imorgon.

Juno


Måste de jämt vara så duktiga, ungarna?

Mamman ska vara hemma med sonen som haft feber. Hon sätter in honom i förmiddagens körschema. Först ska de äta frukost, sen ska de borsta tänderna och efter det måste hon jobba en liten stund och då kan han få titta lite på teve. De ska äta lunch hemma och sen åka och hämta den kvarglömda nallen i Tullinge.

Okej. De äter yoghurt med smak och sen micrar de prickiga knäckemackor med ost på. Bästa frukosten. Medan mamman dricker sitt te plöjor hon sidor i sin Anne Holt. Sonen deklarerar stolt att "Mamma, nu har jag redan bortstat tänderna! Utan att du behövde tjata en endaste gång". En mycket bra morgon kan man tycka. Ända tills det blir repor på skivan och sonen avslutar med ett käckt "Så nu kan du gå och jobba som du ville!"

Jo-oooo, just det. Det hade mamman förträngt. Men det var ju precis det hon var sugen på. Inte läsa de sista femtio sidorna i sin bok. Jobba. Var. Det. Ju. Hon. Ville.

Juno

I-landsproblem

Det finns många bra deckarförfattare. Två av de bästa är Arnaldur Indriðason från Island och Anne Holt från Norge. Just nu läser jag båda två. Samtidigt. Jag hade mest bara slutet kvar av min Islänning när jag drog på min tjugofyra timmars Parisresa. Jag insåg att den skulle ta slut innan jag hann hem. Och så blev jag lite packsnål. Nej, jag ska inte bära på två böcker. Jag lämnar Mörka strömmar hemma och köper med mig en annan bok istället.

Så nu när jag väl har kommit hem igen så är jag ju mitt i Frukta inte. Och nu kan jag inte riktigt bestämma mig för vilken bok jag ska läsa ut först. Eller jo det kan jag. För jag kan inte låta Inger Johanne vara ifred, måste avsluta min Anne Holt först. Det enda sorgliga med det är att jag väl under tiden kommer glömma bort vad Elinborg höll på att lösa för brott på Island.

Ett verkligt i-landsproblem.

Juno


Vem ringer?

Tvååringen tar dosan till sin pappas internetbank, sätter den mot örat samtidigt som hon nonchalant kastar sig ner i en fåtölj och slänger upp fötterna på armstödet. Och så skriker hon in i dosan:

- Vaddå Nisse? Nej jag är hemma. Jag kan komma en annan dag. Hej då!

Nisse är storebrors kompis. Mamman önskar så att hon kunde se hur det lilla barnets tankar åker runt i hennes söta huvud.

Juno

Middag i Paris

När jag fyllde fyrtio så fick jag en middag i present av min syster. På Comptior de la Gastonomie som är en restaurang och en butik kombinerat med gåslever som specialitet. Så igår åt jag frukost vid skrivbordet på kontoret, jag åt min matlåda i köket på jobbet. Och sen tog jag mitt och pack och drog till Arlanda för att middag i Paris. En surrealistisk känsla med otroligt lyxigt och otroligt gott!



Vi mellanlandar i Oslo och tjuvstartar middagen med vitt vin och räkor.



Restaurangen var liten mysig, kändes genuint fransk och lite teaterbar med röda sammetsdraperier. många små speglar och en kypare i svart t-shirt och liten hatt. Bakom draperiet i bakgrunden är det öppet till butiken, som i och för sig var stängd på kvällen. Efter en härlig risotto och champagne promenerade vi tillbaka till vårt fina hotell.



Så här fint ser det ut på kvällen, nu ska vi väl snart masa oss ur sängen efter en lyxig sovmorgon och leta efter ett café där vi kan sitta länge och äta frukost, titta på folk, dricka kaffe och äta onyttiga croissanter. Vi ses.

Juno


Meyo

Det lilla barnet är i trotsåldern. I kina finns det ett väldigt användbart ord för såna som är i trotsåldern; Meyo. Det betyder ungefär....nej. Nej, jag vill inte. Nej, jag kan inte. Nej, det går inte. Nej, jag tänker inte. Nej till allt!

Igår var vi in som hastigast i Skogås Centrum för att handla mjölk och smör och då ville flickebarnet inte gå bort från lösviktshyllorna. Sen ville hon inte gå ut ur affären. När hon var ute ur affären tittade hon på fåglar i centrumet (konstgjorda) och följdaktligen ville hon inte lämna centrumet heller. Och slutligen ville hon inte på några som helst villkor sätta sig i bilstolen. Usch för den. Dumma, fula barnbilstol.

Mamman som är hungrig och irriterad över den onödiga parkeringsboten på fyrahundrafemtio spänn vill bara komma ifrån det jävla centrumet. Bort. Hem. För att eventuellt laga mat innan det är läggdags och humöret slår över totalt. Hon bönar sin dotter att sätta sig i stolen. Meyo. Vill inte barnet komma hem så de kan äta middag snart? Meyo. Vill hon inte ha middag idag? Meyo. Flickan klättrar över till förarsätet.

När bönerna tar slut går mamman över till hot. Polisen blir arg om barn inte sitter säkert i sina stolar. Flickan kanske vill stå på parkeringen och vänta tills pappa kommer och hämtar om en timme? Pappa! Grrr. Dåligt hot, det går inte att genomföra. Mamman försöker desperat att tvinga fast barnet i stolen. Meyo!

Då får det tvååriga barnet syn på några fåglar som flaxar förbi. Fåglar! "Om inte du sitter i din bilstol kan inte fåglarna flyga hem" hittar desperadomorsan på. Barnet sätter sig i stolen. Mamman blir så förbluffad att hon glömmer bort att vara sur.

Juno


Top tio

Idag har jag ägnat mig åt att:

1. Försova mig
2. Bekänna mina synder
3. Rensa data i en excelfil
4. Lägga till data i en excelfil
5. Äta kall pizzabit vid datorn innan lunchträning
6. Lunchträning
7. Äta kall pizzabit vid datorn efter lunchträning
8. Rensa data i wordfil
9. Undra om jag ska straffas för galenskapsköring
10. Få böter utanför ICA som kompensation för att jag slapp fortkörningsböter

Nu är det kanske bäst att jag går och lägger mig tidigt ikväll.

Juno


Sådan mor, sådan son

Det sexåriga barnet går på simskola. Han tycker det är fantastiskt roligt att bada och plaska men han tycker inte det är fullt lika fantastiskt att alltid göra som fröknarna säger till honom. Och då gör han helt enkelt inte det heller. Nehej nej. Mamman som sitter på åskådarbänken konstaterar att sonens namn är ofta förekommande vid varje ny övning. Och på frågan om det var roligt så blev svaret att det inte är så roligt när det är jobbigt. Men man måste kämpa om man ska lära sig, säger mamman snusförnuftigt. Nästa gång blir det nog superskoj.

Den fyrtioåriga mamman går på Step Up. Det tycker hon är fantastiskt roligt. Under förutsättning att hon hänger med. Men det är skymd sikt till instruktören och det snurras och vänds över brädor till både höger och vänster. Och mamman tänker att om det här vore simskola skulle hon höra sitt eget namn i tid och otid. Och det är faktiskt inte alls så roligt att stå där och stampa, åt fel håll hela tiden.

Mamman surnar till och åker och tvättar bilen istället. Glömt är snacket om att kämpa om man ska lära sig. Hon vill aldrig mer gå dit. Sen inser hon att hon är en barnunge och bokar in sig på nästa veckas pass. Nästa vecka blir det nog superskoj. Fasen, det suger att behöva vara vuxen och förebild.

Juno


Funky Friday

Jag har tagit ledigt idag. Det innebär att jag bara jobbade två timmar extra igår kväll och tre och en halv timme idag på förmiddagen. Nu ska jag åka in till stan och bli bjuden på B.A.R. av min man. Hur lyxigt känns inte det på en skala?!

Juno

The Terrible Thursday

Imorse var mamman trött och less. Det var extremt nära att hon struntade i att kliva upp över huvudtaget. Men så tänkte hon att det säkert blir bra bara hon kommer upp. Så där står hon då i köket och plockar undan frukosten medan barnen härjar i vardagsrummet. De slåss om en sak som de båda vill ha och pedagogik är totalt bortkastat vid tillfället.

- Jaha, så du är en sån där person som ignorerar! skriker sexåringen och följer upp med standarden att mamman bara är taskig och han ska flytta från den här familjen.

Visst okej, för att undvika att bli en skrikmamma så går hon tillbaka till köket och diskmaskinen. I bakgrunde hör hon tvååringen säga "Jag älskar dig" och hon blir genast lite gladare.

- Jag älskar dig också, svarar mamman mot vardagsrummet.
- Nej! Jag pratar ju inte med dig mamma! utbrister tvååringen indignerat.

Nehej förlåt då tänker mamman och går ut och kikar på vem den lilla tjejen i så fall pratar med och inser att det är en liten nalle som får all hennes kärlek denna morgon. Sen lämnar mamman barnen på dagis och skola och åker ytterst motvilligt till jobbet där hon tillåter sig ett litet psykbryt och ångrar att hon överhuvudtaget klev upp ur sängen den här torsdagen.

Juno