JUNO

Det spöregnade när bilen rullade genom Länna mot motorvägen strax före sju imorse. Så jag plockade upp en karl som stretade mot buss och tåg i ovädret och gav honom skjuts till pendeln. Det var Toma som bor helt nära mig, som är läkare, som har bilen på service och som blev ytterst förvånad och tacksam över gesten att bli tillfrågad lift i regnet.

Verkligen en liten insats för att göra en person glad. Och nu kanske jag kommer till himlen om femtio år.

Juno

Pappan kör bilen på väg 72 mellan Sala och Uppsala. Det går inte att tjuvåka precis, inte för att han skulle....nejdå. Men det retar honom likväl.

- Men det var en jävla massa kameror här, muttrar pappan.
- Pappa! Vad har vi sagt om jävlar egentligen?! undrar femåringen strängt.

Juno

Jag valde alltid träslöjd i skolan, för jag hade fått för mig att jag inte kunde sy. Fast om sanningen ska fram så kunde jag inte snickra heller. Kanske att jag en gång lyckades svarva en skål som dög men annars kryllar mammas hus av fula träbåtar och skärbrädor. Jag ville nog bara slå ett slag för jämställdheten.

Och nu går jag här i vuxen ålder och tror att jag gillar att snickra, jag snackar ofta om att jag ska snickra ihop små blomlådor, eller gjuta lite betongkrukor någon dag. Vilken dag som helst faktiskt. Och så idag kom jag på att det skulle byggas en låda till jordgubbarna.

Maken hade koll på var brädorna låg. Kapen stod framme och han var till och med så bussig att han tog fram skruvdragare med skruv som passade till. Jaha, så vad då? Skulle han inte hjälpa mig mer nu? Jag mätte lite och räknade lite. Bra men fel informerade han mig om. Mät själv då om du är så himla bra surar jag. Och det gör han.

Sen skruvar jag lite men alla hejarop "du måste ha högre fart" och "den måste sitta högre upp" tog felskruv kan man säga. Skruva själv då om du är så himla bra surar jag. Och det gör han. Och sim salabim står det en färdig låda, perfekt för jordgubbar där. Så jag ger officiellt upp här. Jag är kass på att snickra men jag är en utmärkt hjälpreda och jag lagar rätt så bra spagetti med köttbullar.

Juno

vad är det här för spännande låda? massor av saker att välja på. kanske den här?

 

nä, den är ju i plast, men vad kan det här vara för skoj då? den ska jag testa.



nä. den var inte så rolig. jag lägger tillbaka den.



undrar om det fanns något annat skoj. jaaaa, den här ser ju skojig ut. den ska jag testa.



mmm. den var mycket roligare. jag testar lite till. u-um. mycket bra.



oj, nu pratar min mamma med mej. om jag vet vem som har tuggat lite på en sukkiini, en gurrka och en purrjolök? har aldrig hört såna konstiga ord förut så det kan inte vara jag. kanske en liten råtta mamma...



elsa

det bästa med björnparken i orsa var en stolpe med knappar. i varje knapp fanns ljudet av ett djur. näst bäst var djurvågen. jag väger en räv. alla mammor och pappor och ungar väger björnen sofia. fast vi lastade på alla bebisar och vagnar vägde vi inte björnen peter. han är den största björnen i parken. erica sa att hon tyckte det var bäst med godis.



det har precis kommit isbjörnar till parken. de var ju bakom stängslet. bu bu bu vad dåligt för de var små och långt borta. dessutom var det tråkiga och sov mest. men jag kramade en annan björn och den var i alla fall supersnäll för det är ju björnarna när de inte sover.

 

mammorna tyckte det var bäst med tigrarna och papporna tyckte det var bäst att bara sitta i solen. jag vet inte varför det är tigrar i björnparken. men en utflykt till parken och lite sol var väldigt bra. tigrar eller inte.



joar

Idag har vi tittat på björnbajs i skogen. Vill ni veta hur det ser ut?

Exakt. Som vilket annat bajs som helst fast lite större.

Juno

idag är det en sån där bra dag. en dag när mamma och pappa sjöng för mej på morgonen. och så hade de med sej macka med ljus i, fem stycken, varm choklad och ett stort paket.



i det stora paketet var det jättebra smålego, en stor polisbil och en sambandcentral tror jag det heter. det har jag redan börjat bygga på såklart. fast allra bäst är att jag ska få åka till legoland. där har ju min kusin anton redan varit!

nu är jag jätteglad och därför sa jag till mamma och pappa att "nu har ni gjort så att jag älskar er" och då blev de också jätteglada. vilken bra dag!

joar

Mina bloggande vänner är lite kassa på att blogga. Det är sånt som jag kan sura över lite ibland, varför kan de inte logga på sina datorer och skriva lite? Så jag får veta vad det händer för roliga saker i deras liv. Tänker jag då.

Idag aktiverade jag mitt facebookkonto igen efter ett och ett halvt års envis tystnad. Och för att försöka fatta vad prylen är, vad jag ska göra där (förutom att titta på brorsdotterns studentfoton vilket föranledde min påloggning) så kikar jag runt lite på vänners profiler, eller sidor, eller väggar, eller vad det nu heter.

Och så fattar jag. Inte facebook. Det fattar jag inte men jag fattar en annan sak. Mina bloggande vänner är inte alls avloggade när de inte bloggar. De är bara kassa på att blogga. För de är på fejjan istället. Men jag hittar mest halvtänkta tankar där. Typ det regnar. Eller det är soligt. Eller jag ska koka kaffe. Eller åka till jobbet. Eller hej hej någon särskild kompis.

En anings förvirrande och ett mycket märkligt sätt att få inblick i sina vänner och bekantas liv. Totalt fragemtariskt och jag fattar fortfarande inte grejen. Vi får se hur länge det här gästspelet på världens populäraste sajt varar. Det får mig att känna mig väldigt gammal, inte så populärt faktiskt.

Juno

Jag trodde att Vilda musen var en liten rar bergochdalbana. Bara lite större och vildare än Nyckelpigan. Typ. Eller typ inte. Det var ju hur högt som helst och hur brant som helst och precis hur jäkla läskigt som helst. Elvaåringen och trettioåttaåringen satt bredvid varandra med sammanknutna kritvita knogar och tävlade i vem som först kunde ge den andra tinnitus. Jag blev både blind, döv och förlamad. Tårarna strömmade i vanlig ordning ner för mina kinder och låren krampade. Kul med en dag på Grönan =)

Fast det var kul. Joar körde Lustiga huset flera gånger på raken och var helt galen av lycka i Kvasten (som jag också tyckte såg rätt läbbig ut). Bella var en jäkel på dart där hon kammade hem en schysst nalle och själv vann jag för ovanlighetens skull två kilo kexchoklad på lotteri. Det blir en vända till i sommar, utan det minsta barnet och laddat med åkband för far och son. Jag anmäler mig som frivillig "passa prylar medan ni åker" vakt.


Två kusiner som virvlar runt på Grönan

Juno

Efter två veckor av strålande sol vaknar jag på min första semesterdag till ljudet av regndroppar mot taket. Vad annars.

Juno