JUNO

Eftersom familjen ska till landet i eftermiddag tiggde jag skjuts till stan. Det var toppen men tidigt för bästis chaffis åkte vid sextiden si så där. Och trots att jag fick vänta länge på bussen på centralen var jag först på jobbet. Och nu vill jag bara säga att det kanske inte var helt begåvat av en feg och mörkrädd typ att kolla på julkalendern på bussen.

 

För även om Staffan och Jean är snälla spöken så är de spöken. Och även om anrika huset jag jobbar i "bara" är ett anrikt hus och inte ett gammalt slott så är det mörkt. Och alltså sprang jag från lysknapp till lysknapp genom alla kringelkorridorer och nu sitter jag här i halvmörkret och spejar nervöst efter husspöken.

 

Bu!