God morgon?

Tjugo över fem ringde klockan och jag var så trött så jag ville dö. Fast jag smög så väckte jag lillan på väg ner för trappen. Uääh uääh. Exakt min åsikt. Halvskrapar rutorna på bilen, halvsen till tåget. Helsen visar det sig. Samtidigt som jag låser bilen hör jag plinget som säger att "nu kommer jag". Springer som en galning upp för alla trappor och ramlar i princip ner för dem på andra sidan spärren. Hinner.

Fem över sju håller jag passerkortet mot larmdosan på jobbet. Klick och grönt ljus. Så långt så bra. Men, det finns ju inget handtag. Nähä, nästa våning har kanske handtag. Vänder om för att gå ut i trapphuset när pip pip pip pip pip pip. Oj, ska den larma nu? Vänder tillbaka, upp med kortet. Klick och grönt. Sedan samma procedur var tionde sekund fram till tjugo i åtta när smart kollega dyker upp.

- Du kan inte gå in där, det finns inget handtag.

När jag väl kom in i lokalen kom jag inte in i datorn. Omstart två gånger. Snacka om taskig förvaltning av tid, jag kunde ha sovit minst en och halv timme till för att logga på vid åttabläcket. Nå, nu kan jag rutinen, nu hämtar jag kaffe. Nu kan dagen börja.

God morgon.
Juno


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback