JUNO

Zapp zapp. På ettan börjar The Faculty. Maken och jag stirrar skräckslaget på varandra. En gång, för många år sedan, innan barnen, medan vi bodde i city så bestämde vi oss för en spontanbio. Jag har för mig att klockan var typ halv åtta så det var väl inte världens största utbud vid den tiden.

Maken står vid kassan. Vi undrar vad den enda filmen som börjar nu är för sjanger. Typ en science fiction thriller förmedlar snubben i kassan. Vi betalar och går in och sätter oss. Känner oss aningens fundersamma över att vi är minst dubbelt så gamla som resten av publiken. Under reklamfilmen ringer en mobil envist i sätet bakom oss. Den hälften så gamla ägaren upprepar lika envist "A mä, ja e ju på bio. A mä, sluta ring hela tiden rå din idiot. Ba!" Vi gamlingar står ut.

Filmen börjar och jag undrar om tjejen kanske kan knäppa av sin telefon? "Va? Lägg av! Ba fö du inte har råd med en mobil. Ba!" Eh, nej jag behövde inte ha råd, mitt jobb betalade räkningen. Fortfarande paff tiger jag mig igenom introt av filmen. Det är en skola, det är ungdomar i skoluniformer, det är något slags utomjordingar, de kräver vatten för att leva, de är parasiter, vattenspridarna står ständigt på, det lilla gänget skapar pennor med knark i för knark torkar ut.

Han som då var min sambo och jag blir sittandes i våra stolar, som om vi var paralyserade. Vi vill gå därifrån men vi drabbas av något slags galenskapstjurighet båda två. Pennorna med knark börjar sina, en efter en har det lilla gänget ränt in pennorna i sina skolkamrater för att monstren i dem ska förtvina, den sötaste flickan med änglahår är i poolen och är naturligtvis den ondaste och största rymdvarelsen av dem alla. The end.

Medan en hel salong med skräniga tonåringar driver ut ur biografen sitter vi två äldre kvar i varsin fåtölj. Förlamade av fasa. Inte för att änglahåret visade sig vara ett så ondsint monster. Utan över det faktum att någon har skapat en så kass film och överlevt. Att vi har sett hela filmen och överlevt. Vi har slösat bort etthundrafyra minuter av våra liv. Det misstaget ska vi inte göra om. Elva år äldre måste vi har lärt oss någonting i alla fall. Vi zappar oss snabbt vidare till en annan kanal.

Juno