Den långa vägen hem

Det har inte blivit så mycket träning de senaste dagarna. I lördags såg jag fram emot ett sjuttiofemminuters latin-dance-pass. Men det var inte vad jag hade sett framför mig och efter femtio minuter råkade jag dansa förbi utgången och åkte hem.

I söndags hade jag som ambition att köra ett styrketräningspass vid halv tolvtiden. Men ääääh. Jag kunde inte köra bil vid halv tolv och dessutom sov jag min första middagslur då så jag hade inte tid. Det är bra med ambitioner, jag har mina kvar.

Och idag, tja vad kan jag säga. Det blev lite körigt där på eftermiddagen och jag måste ju prioritera att fixa middag till barnen över att ägna mig åt mina egna nöjen. Att jag var lite svag efter helgens utsvävningar har ingenting med saken att göra. Inte alls.

För att rädda mina poäng på träningsguiden letar jag desperat efter en kategori som matchar "jaga sina ungar" men nä. Ingenting. Men, det finns en kategori som heter promenera. Och jag har promenerat i helgen. Från Vega till Länna. Klockan fem på morgonen mellan lördag och söndag. Det tog femtio minuter istället för tjugofem. Och jag tog garanterat inte den rakaste vägen. Måste ge massor av poäng väl?

Juno


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback