JUNO

Tänk dig scenariot där du härligt nog kommer igång att träna ordentligt? Benen styr självmant mot gymmet och fast det är jobbigt så ser du fram emot att köra ett rejält pass. Du prioriterar att träna framför andra roliga saker och kommer iväg på en tre-fyra pass i veckan. Du känner dig kanske piggare och starkare och har du tur så känner du dig till och med lite smalsnygg så där i största allmänhet. Du är en sportfåne och du är stolt över det.

Tänk dig sedan scenariot där det var längesedan du var på gymmet. Du vet att borde komma igång igen. Du vet att du borde ha kommit igång redan förra veckan. Att du redan har förvandlats till en person som prioriterar att göra andra saker framför att gå och träna, till exempel ligga på soffan och läsa en bok och äta chips, eller jobba, eller se på en dålig film på teve, eller råka ta ett glas vin till middagen och sen mycket naturtroget utbrista "oj, var det idag det var träning, vad synd att jag inte kom på det innan jag drack det här glaset med rödtjut!"

Jag undrar, vem är du? Jag är en tröttfink.

Juno