Je ne comprande pas

Av någon okänd och kryptisk anledning ringer det massor av fransoser till oss. Alltid under dagtid. Jag är lite småfrankofil så där, men det är när det handlar om att resa på semester. Då vill jag gärna besöka detta härliga vinland igen och igen.

När det ringer i min telefon hemma är jag tvärtom antifrank. Så när jag ser att står +33...på displayen brukar jag helt sonika låta telefonsvararen ta samtalet. Men nu kunde jag inte se något nummer och gjorde misstaget att svara i min telefon. "Allo, fdjhg hjkgurenvkskk jfdklrjiblseif, s'il vous plait?" sade en röst i andra änden. Och själv svarade jag då "Öh, öh (som betyder ett på franska), bonjour madame" och sen något som inkluderade "privée, Suède, pardon, ne comprand pas" som jag vet betyder att jag inte fattar skvatt.

Puh, det gick ju ganska bra. Jag får flashbacks från vår bröllopsresa som begav sig till detta svårspråkiga land. Vi var trötta och ramlade in på ett hotell. Maken kör sin standardartighet "Bonjour, je ne parles pas francais, parles vous francais?" och receptionisten svarar glatt "oui" hon pratar franska. Han upptäcker sitt misstag och fraserar om slutet till "...parle vous anglais?" och svaret blir lika glatt "non" ingen engelska.

Min egen stora fadäs hände när jag skulle köpa frimärken. Då fick man en hel pärm framför sig där man fick välja motiv. Oh, söta handritade små figurer, dem kan vi ta sade jag käckt. Maken föreslog delfiner. Men äh vad trist tyckte jag. Damen i kassan såg förtjust ut och började gratulera oss och jag tänkte, hur fan vet hon att vi är på bröllopsresa...ända tills jag läser på frimärkena jag just har valt. "Det blev en flicka" står det bredvid den lilla söta tecknade figuren. Argh! Jag tror vi tar de här tjusiga frimärkena med delfiner tack.

Juno

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback