Precis som vanligt
I Dalarna har sonen visat upp sin mest älskvärda sida. Framför allt har han bara mammamammamamma gnällt en kort stund på väg mot sängen men sen somnat utan protest och sovit hela natten. Herregud, är det sant?! På morgonen har han vaknat och legat och filosoferat en stund för sig själv i sin säng. Men vaddå, har han inte kommit upp i er säng? undrar mamman med gapande mun? Nej, inte en enda gång, skryter K.
Nu när vi kommer hem ska du väl fortsätta att sova hela natten i din säng, säger mamman och pappan på väg hem från Vallentuna. Nä, jag ska sova mamma-pappa säng, kommer svaret blixtsnabbt. And so be it. Trampet av små fötter över hallsgolvet, barnet som krånglar sig ned mellan mamman och pappan, känslan av små fingrar som fastnar i fågelboet på mammans huvud. Snurra snurra dra dra. Barnet sover gott, mamman ligger och vrider sig.
På morgonen vaknar mamman av en bok i huvudet, hon minns inte längre om det är lilla spöket Laban eller Babar men hon vet att det lästes fyra böcker i sängen, plus de två deckare som mamman och pappan turades om att avsluta (för sen blir det väl aldrig av), innan barnet dreglade henne på ögat och ropade att han är hungrig och vill ha frukost. Eftersom de glömt att handla sjasas pappan iväg till ICA Maxi.
Nu sover pappan i nittiosängen medan barnet surar. Allt är precis som vanligt igen och mamman tänker förundrat att semestern redan känns som en avlägsen dröm.
Juno