Grisrumpa och Pettson.
Jag har varit på affären och handlat typiska julbaksingredienser. Och till makens oerhörda förvåning även en bit ekologisk gris. "Hej jag och barnen åker till mamma en sväng men kan inte du slänga in skinkan i ugnen så kan vi äta den till middag?" Talade tystnad. Men lövbiff är ju också gott så jag ska inte klaga allt för högljutt.
Hur som helst, det är väl lika bra att dra igång julen då, den lär ju komma oavsett om jag orkar med den eller inte. Alltså tar jag fram mormors gamla recept på pepparksdeg och när jag står där och läser om ett halvt kilo smör, 22 deciliter mjöl och en himla massa sirap så ägnar jag en kort tanke åt att det kanske räcker med en halv sats men sen kom jag att tänka på min gamla favorit. Jag tror den varit med förut men den är värd att läsas igen!
...Findus dängde skurtrasan i golvet och hoppade upp på bordet.
- Nu är jag klar! Vakna, gubbe! Nu ska vi baka pepparkakor! skrek han, för Pettson hade nästan somnat på soffan.
De hade gjort en omgång pepparkakor för en vecka sen. De var redan slut men hälften av degen var kvar i skafferiet. Trodde Pettson. Men när han tittade i skålen låg där bara en liten klump.
- Det var väldigt vad den har krympt, sa Pettson.
- Jaa, det är konstigt med degar, sa Findus. De försvinner bara.
- Det kanske har varit nån katt här och ätit av den? föreslog Pettson.
- Kanske det du, sa katten. Eller nån gubbe kanske?
- Kanske det du, sa gubben.
Nu var den lätta delen klar, jättedegen Orvar ligger i kylen. Har jag lite tur tassar små tjuvar in i kylen och norpar lite deg så behöver jag inte baka så många krångliga kakor =)
Juno
Kommentarer
Trackback