JUNO

Min mobil har fått spunk. Bland annat så stänger den av sig själv. Upptäcker jag plötsligt när jag undrar varför personen aldrig ringer tillbaka som lovat och bara ska dubbelkolla på mobilen att jag inte missat samtalet. Va? Avstängd? Varför då? Jag har väl för alltid slutat att stänga av min mobil? Och är den inte avstängd så hänger den sig så hårt att jag måste slita ut batteriet för att få död på den. Så kan jag ju inte ha det.

 

Gör en systemåterställning säger maken. Men jag vill inte, jag testar att rensa appar och göra lite småuppdateringar istället. Men jag kan ju inte göra klart, skiten bara hänger sig. Gör en systemåterställning säger maken.

 

Och så måste det kanske bli. Den stora fasan, hur jobbigt det kommer att bli och alla inställningar och allt jag kommer att förlora... Jag vill inte, jag drar mig i det längsta för det kommer bli sjukt jobbigt. Men nej. Inte så hemskt ändå. En sladd till datorn och sen kan jag snabbt kasta över alla foton som inte blev automatiskt synkroniserade till dropbox till datorn istället. Hämta från USB och hämta från telefonen. Utöver det ligger ju allting redan i det berömda molnet.

 

Vilken enorm skillnad mot för typ femton år sedan. Min gamla trippelåtta (Ericsson 888) höll förvisso för allt, till och med ett besök i toaletten. Men den höll inte för evigt för det gör inte telefoner - även om de absolut borde hålla längre än ett ynka år - och när den väl lade ner fanns ingenting i molnet. Fanns inte molnet. Allt lades in manuellt. Så nu tänker jag hårt på det, på mobilernas Hedenhös och hur glad och tacksam jag är att det är 2013 och inte 1997 och så trycker jag på läskiga knappen och hoppas på det bästa.

 

På att min telefon ska bli avspunkad och glad igen. Håll tummarna nu.