JUNO

Stockholm - Mora 17:44 blev 18:20 innan det gick iväg. Självklart kändes det urjobbigt, jag hade sprungit från jobbet för att hinna och var klibbig, trött och lite hungrig. Och så längtade jag som tok efter mina dalmasar, nu ville jag bara upp så fort som möjligt.

När tåget väl kom rullandes stämde inte en enda tågvagn, inte en enda sittplats och inte en enda personal syntes till. Folk sprang omkring som yra hönor och tränges, brottades och svor. Jag spanade och gick sakta genom vagnarna och tillslut hittade jag en sittplats där jag kunde sjunka ner.

Hur det än var så fick vi då veta att tåget vi skulle åkt med stod trasigt i Säter och därför fick vi åka detta hopplock, vilket var alternativet till att inte åka alls. De hade satt in extravagnar så att alla skulle få plats. De som missade anslutningståg fick åka specialinsatta bussar. Alla skulle komma fram.

Restaurangvagnen öppnade om en liten stund för det var kaos och kartonger överallt. Jag tackade mig själv för att jag hade handlat med en sallad, en fralla och en islatte på vägen. Nu slapp jag trängas med tusen andra hungriga rävar för att få en macka i plast som rest i många dar.

Efter ett par stationer blev det gott om plats och jag kunde åka framlänges och då kunde jag läsa ut den tredje Stieg Larsson och sen vips, var vi framme. Där var Maken, Sonen och Brorsdottern.

Jag var sur liksom alla andra men jag tyckte ändå SJ skötte sig bra.

Juno