Tjuvläsning -Boken utan titel

Det är fredag kväll och hon funderar på om hon borde gå ut en sväng. Utanför fönstret ser hon lätta snöflingor dansa i skenet av gatlampan. I bakgrunden surrar radion med någon smörlåt och Sofia kommer på sig själv med att stampa takten lite lätt med vänsterfoten. Plötsligt känner hon lust att dansa. Det var så länge sedan. Med ivriga steg går hon för att hämta telefonen.

-Ja, det är Emma här.
-Emma, hej det är Sophia.
-Men hej gumman, det var inte igår! Hur är det med dig nu för tiden?
-Jo allt är bra med mig. Du vet, jobbar och sliter, säger Sophia med glättig röst. Jag tänkte dra en rövare och höra om du har några planer för ikväll? Annars kanske du var sugen på att hänga med ut och dansa?
-Hm, det vore ju jättekul alltså men…Emma låter orden bli hängandes i luften. Jo, det är så att jag har träffat någon och vi kanske skulle ses. Alltså, det är ingenting bestämt men ja, jag hoppas ju lite och så.
-Ja men då så, det var ju en chansning bara. Jag vet ju att det är jättekort varsel och jag har varit rätt kass på att höra av mig på sistånde så. Vi kan ta det en annan gång.
-Nej men nu när du äntligen hör av dig och allt. Vi kan väl ta en sväng, och så kanske vi kan möta upp Hasse också lite senare om det är okej.
-Hasse, heter han det? undrar Sofia med ett lätt skratt. Hm, hur gammal är din Hasse då?
-Jag vet. Visst är det ett helt töntigt namn, jag trodde inte heller att någon klok människa döpte sina barn till det längre. Men han är inte så gammal, typ trettio skulle jag tro. Du, jag måste hoppa in i duschen, ska vi ses utanför Stat om två timmar?
-Absolut. Tack Emma, du är alltid så toppen.

Sophia känner sig märkligt upprymd. Hon slår över till en kanal som spelar lite rockigare låtar, höjer volymen och dansar ut i köket till tonerna av Joan Jett. Utgång tänker hon. En drink och lite dans med en kompis är precis vad jag behöver nu. Hon rotar igenom kylskåpet och hittar en gammal flaska med lager. Misstänksamt läser hon bästföredatum men rycker sedan på axlarna och hämtar en öppnare. Medan hon dricker sin öl och äter ett par smörgåsar bläddrar hon förstrött i en resekatalog från jobbet. Under sektionen för city weekends drömmer hon lite om Paris. Som av en händelse är alla bilderna tagna på kvällen. Eiffeltornet upplyst i grönt, Seine som badar i rött, blått och grönt sken från lampor och neonskyltar, i förgrunden ett förälskat par. Paris, en stad att bli kär i står det i artikeln. En dag ska jag åka dit, tänker Sophia. En dag ska jag vara kär i Paris.

Med ett ryck hör hon att radion kör nionyheterna. Oj, hon har suttit och drömt om Paris längre än hon trodde. Snabbt rotar hon fram en öl till ur kylen och tar med sig flaskan ut i badrummet. En stund senare har hon rivit ut alla kläderna i en hög på sängen. Hälften av alla kläderna är myskläder, eller jeans eller jobbkläder. Varför har hon aldrig köpt några roliga och snygga kläder att gå ut i? Okej, att hon nästan aldrig går ut men det måste väl varje sund person begripa att en dag behöver man något snyggt att ta på sig. Frustrerat slänger hon en fånig blus på golvet och stampar lite elakt på den.

Utanför Stat är det redan kö trots att klockan inte är mer än tio. Emma känner en av vakterna lite så de får smita förbi kön. I garderoben tjattrar hon glatt med båda tjejerna som hon känner igen eftersom hon är här ganska ofta. Sophia känner ett styng av avundsjuka. Ibland önskar hon att hon var så där glad och trevlig som Emma, en sån som alla lyser upp när de får syn på och som killarna vänder sig efter på stan. Kanske inte för att hon är slående vacker utan för att hon utstrålar en energi som alla vill vara en del av.

De två väninnorna slår sig ner i baren med varsin drink. Emma berättar ingående om allt som har hänt sedan sist. Hur, var och när hon har träffat Hasse och snart vet Sophia lika mycket om Hasse som Emma gör. Sophia berättar någon anekdot från jobbet men håller tyst om föräldrarnas olycka. Det är så befriande att prata med någon som inte tycker synd om henne och hon tycker det är underhållande att lyssna på Emmas utsvävningar om förestående bröllop, villa och barn.

-En crèmefärgad klänning med släp, säger Emma drömmande. Och så champagnefärgade rosor i buketten. Tänk vad vacker jag skulle vara.
Sophia skrattar.
-Du har redan börjar planera erat bröllop efter att ha träffat killen i två månader. Stackars karl. Är han medveten om att han redan är bortlovad?
-Äsch, karlar bryr sig väl inte så mycket om det. Bara de får äga fjärrisen till teven så låter de oss tjejer planera bröllop hur vi vill.
-Jaha, när dyker han upp då? Nu börjar jag bli lite nyfiken på denna Hasse som du ska gifta dig med.

Sophia tycker sig se att Emma rodnar lite och förstår att föremålet för deras samtal just har anlänt och hört nyheten om sitt eget inom kort stundande bröllop. Fnissande trycker hon handen över munnen och vänder sig om för att hälsa. Förbryllad tittar hon upp på personen bakom henne. Först kan hon inte placera honom fast han ser så bekant ut. Pressade mörka byxor och välstruken skjorta. Håret lite ostyrigt som pressats på plats av vax och spray. Hur kan det vara Hasse tänker hon förvirrat innan hon inser att det står en person till där. Hasse, i jeans och skjorta och hans prydliga kompis Janne.