JUNO

Idag var det den stora kalasdagen! Båda barnen körde järnet och vi föräldrar hängde på så bra vi kunde. Lekvegas klockan tio på förmiddagen och tjugoen barn som är typ fem år (samt deras två nioåriga barnvakter) stormar in. Leker, svettas, dansar lite, öppnar brutalt många presenter, käkar lite korv och åker genomblöta och utmattade hem igen. För att vila lite? Nä, för att leka lite såklart! Leker ute, leker inne, öppnar nya leksaker, testar nya akrylfärgerna på marimekkomattan, käkar ett par köttbullar.

 

Vi stora hinner med nöd och näppe räkna ungar, trycka i oss kaffe och lite lunch. Hiva ut en matta och några ungar och så är det dags för nästa kalas. Mot Brandbergen som inte ligger på vägen mot Älvsjö och bowlinghallen. Nio nioåringar tar det lite lugnare men bara lite. Fräcka skor, fula skor, obekväma skor? Det är en diskussion att följa upp men det är roligt att bowla, det är alla överens om! Tävlande, klotkastning (lite hit och dit), fyra strikes, hamburgare och glass och vääääldigt fina presenter och vips är dagens andra kalas till sin ända och vi åker hem.

 

 

För att vila lite? Nä, för att leka lite såklart. Och spela nya legospelet. Men bara en stund för sen är de trötta även om de själva inte tror det. Duscha av svetten, göra re-cap på dagen, längta efter att få bygga nya legot imorgon och sova. Tidigare än på väldigt länge tystar huset och två kalas och trettiotvå barn senare tar jag min middag, min Harry och slänger mig ner i soffan. En lång dag, en intensiv dag och en riktigt bra dag!