Ung och torsk
Mattsmyra, fredag kväll kvart över tio. Någon lyser och viftar med en ficklampa längs vägkanten. Vi stannar bilen och tittar ut på två stelfrusna ungdomar, låt oss gissa på strax över tjugo.
De har fått soppatorsk här i utbygden. De har gått runt hela byn, oklart hur många hus det egentligen finns i lilla Mattsmyra dock, och ingen har ens öppnat dörren för dem. Några har bligat ut genom rutorna och glott på dem. Antingen är folk rädda att bli nermejade, eller så var det Let's Dance på teve eller så var de redan berusade på skogsstjärna och lingon och kunde inte kravla sig till dörren längre.
Några bilar har passerat deras ficklampa. Ingen har stannat. Så här står de och fryser och funderar över hur sjutton de ska ta sig till Enköping.
Okej, säger vi. Vi har två ungar bak i bilen så vi kan bara ta med en av er men hoppa in nu så kör vi till närmsta mack och fyller upp den där dunken. Åh säger tjejen, jag har inga pengar på mitt kontokort. Ingen har kontanter. Killen har kanske pengar på kortet men hur ska han komma tillbaka till bilen igen? Han kanske kan ta en taxi...
Godmorgon. I Enköping kanske man kan hitta en taxi vid macken men här ska man vara glad om man ens hittar en mack, hoppa in nu! Så far vi till en obemannad mack, maken fyller på femton liter soppa i dunken, betalar med sitt kreditkort som det finns pengar på och så kör Taxi Abrahamsson tillbaka snubben till Mattsmyra igen. Vi stannar för säkerhets skull kvar och ser att de kommer iväg som de ska. Det verkar tryggast så.
Det är så naivt. Trasig bensinnmätare, vilse i glesbygden på väg från Sveg till Enköping, sent på kvällen, slut på bensin, inga kontanter, inga pengar på kontokortet. Hur hade de tänkt sig det hela egentligen? Herr och fru Abrahamsson känner sig plötsligt löjligt präktiga, och en smula gamla, i sin vältankade Passat kombi och sina fungerande kreditkort.
Juno
De har fått soppatorsk här i utbygden. De har gått runt hela byn, oklart hur många hus det egentligen finns i lilla Mattsmyra dock, och ingen har ens öppnat dörren för dem. Några har bligat ut genom rutorna och glott på dem. Antingen är folk rädda att bli nermejade, eller så var det Let's Dance på teve eller så var de redan berusade på skogsstjärna och lingon och kunde inte kravla sig till dörren längre.
Några bilar har passerat deras ficklampa. Ingen har stannat. Så här står de och fryser och funderar över hur sjutton de ska ta sig till Enköping.
Okej, säger vi. Vi har två ungar bak i bilen så vi kan bara ta med en av er men hoppa in nu så kör vi till närmsta mack och fyller upp den där dunken. Åh säger tjejen, jag har inga pengar på mitt kontokort. Ingen har kontanter. Killen har kanske pengar på kortet men hur ska han komma tillbaka till bilen igen? Han kanske kan ta en taxi...
Godmorgon. I Enköping kanske man kan hitta en taxi vid macken men här ska man vara glad om man ens hittar en mack, hoppa in nu! Så far vi till en obemannad mack, maken fyller på femton liter soppa i dunken, betalar med sitt kreditkort som det finns pengar på och så kör Taxi Abrahamsson tillbaka snubben till Mattsmyra igen. Vi stannar för säkerhets skull kvar och ser att de kommer iväg som de ska. Det verkar tryggast så.
Det är så naivt. Trasig bensinnmätare, vilse i glesbygden på väg från Sveg till Enköping, sent på kvällen, slut på bensin, inga kontanter, inga pengar på kontokortet. Hur hade de tänkt sig det hela egentligen? Herr och fru Abrahamsson känner sig plötsligt löjligt präktiga, och en smula gamla, i sin vältankade Passat kombi och sina fungerande kreditkort.
Juno
Kommentarer
Trackback