Tröstshopping när shoppingen inte lyckas

Igår sprang någon runt i Haninge centrum. Denna någon hittade ingenting. Denna någon bestämde sig för att ingenting heller behövs. Det finns kläder i garderoben hemma och det finns fina lånade klänningar. Det löser sig.
 
Idag sprang någon runt i Farsta centrum. Denna någon hittade ingenting. Denna någon hade plötsligt glömt bort gårdagens kloka beslut och börjar desperat prova klänningar utan framgång. Halvdeppigt. Någon känner sig plötsligt lite småfet, dallrig och plufsig mest i varje klänning som provas. Och hur bisarrt det än kan låta så tar denna någon just då det totalt obegåvade beslutet att gå in i en UNDERKLÄDESAFFÄR. Eh? En och halv timme senare, är det inte längre en känsla, det är ett manifest. Daller och småfeta skinnslamsor hänger och dinglar både här och där. Underklänningar som samlar ihop och döljer slamsor är ett skämt, de går inte ens att se vad som är upp eller ner på och de fastnar på låren!
 
Det är mer än heldeppigt. Så det måste bli tröstshopping.
 
 
En turkos tröja i slapparstil kanske inte var exakt det någon hade planerat från börjat men den fyller en funktion trots att den inte går att ha på festen imorgon. Den gör någon glad.
 
Juno

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback