5:46 per kilometer

Ville dö när klockan ringde. Inte ska en stackars utmattad mamma behöva jaga upp vid denna okristliga tid. Bara för att plåga sig runt Djurgårdskanalen. Och det behövde hon inte heller visade det sig. Hon plågade sig runt Länna istället.

Min lilla femkilometare är raktiskt upplagd. Neråt i början. Uppåt på slutet när jag vet att jag är för tjurig för att ge upp. Och tjurigheten vinner över tröttheten. För första gången tog jag mig runt på under halvtimmen och jag är så stolt över mig själv!

Juno

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback