Åh hjälp, låt mig bara dö...
Härom dagen satt jag fast länge i bilkö. Och då tänkte jag att det var riktigt surt. Så idag ställer jag bilen i Farsta och tar tåget. Vilket medför att jag åker kommunalt även hem. Tillsammans med många många andra tränger jag in mig på buss 69 vid femtiden. Och det kan man ju överleva. Att det är packat med folk alltså. Plötsligt lyfter snubben framför mig armen och greppar tag i en takstrap. Helvete. Jag är attackerad, överfallen och totalt översköljd av gammal svett och eventuellt något annat som för längesedan har dött.Det här är svårare att överleva. Jag måste spy. Jag måste ut. Jag har inte tid att ta en senare buss. Panik. Jag kastar mig längst bak i bussen där jag önskar att jag vore tillfälligt död. Imorgon ser jag fram emot att sitta själv i min lilla bil och ha trängseln på tryggt avstånd utanför stängda fönster.Juno
Kommentarer
Trackback