Oj då
För en människa som gillar att ha örnkoll är det aningens kämpigt att inse att hon har nollkoll. Viss kalabalik uppstod i denna människas hjärna, kropp och allting när det vid klockan åtta på kvällen uppdagades att resan till Småland, bondgården och Astrid Lindgrens värld inte går av stapeln på lördag morgon utan på fredag morgon.
Vilket då skulle vara imorgon bitti. Vid typ åtta, vilket är om tolv timmar från insikt. Oj då. Detta leder till att singstar Bon Jovi får stå kvar på upplevelselistan lite till. Barnen tjofsas in i bilen och tack snälla för supertrevlig eftermiddag i alla fall och vi hörs och hej. Vidare leder det till en ultrasnabb packning (och fråga inte varför, en tvättmaskin som dras igång) och sen fyra timmar jobbdator.
Kan jag göra något för att hjälpa frågar han som inte känner sig skyldig till missen av datum. Ja han kan gärna få hänga tvätt förstås. Det kanske kan få honom att sluta garva, och klappa henne överseende på huvudet. Och så vore det fint om han kunde gå och sova. Så att någon orkar köra imorgon.
Juno