JUNO

Det är fullt av äpplen på min mammas träd, små och lite knotiga men många. Och maskfria. Det är bra för det är så läbbigt med maskar i äpplen. Barnen är lyckliga över att få klättra upp i trädet och plocka äpplen och de kan inte för sitt liv förstå varför det plötsligt räcker, varför vi inte ska plocka vartenda äpple vi ser.

 

Jag är glad att kunna skylla på moster Ylva, hon vill också ha äpplen. Och tillsammans med en hink fallfrukt som mamma har plockat dagen innan blir det en rejäl kasse med äpplen och barnen ger sig motvilligt. Knappt en papperskasse är ungefär lilka med två diskhoar vilket i grovrensat och delat tillstånd är tre stora grytor vilket i sin tur är lika med nio kilo och efter kokning och passerning är typ åtta liter mos.

 

Jag är glad att ha mos, det är härligt med äppelmos och jag är glad att kunna ta vara på mammas frukt och jag är glad att barnen tyckte det var roligt att plocka äpplena men just nu är jag mest glad över att vi inte plockade två kassar.