JUNO

En mamma och två barn sitter vid middagsbordet och funderar på hur man får en trevlig familj som alla vill bo i. Mamman tror det blir trevligt om man inte skriker utan pratar i vanlig samtalston med varandra. Sonen tänker sig att det blir trevligt om alla lyssnar på varandra. Tjat gillar varken liten eller stor. Sedan kommer de överens om att det är trevligare med glada människor än arga människor. Dottern bankar med besticken i bordet för att manifestera det som sägs.

Alla tummar på att försöka göra de här sakerna som skapar den trevliga familjen som alla vill bo i. För att fira lite föreslår mamman att de kanske kan ha en myskväll mitt i veckan. "Neeej" skriker dottern förtvivlat "Jag vill gå till Viola!" och sonen säger i en trevlig samtalston att han sticker till Anton hellre.

Jaha, okej. Jo tvätta, diska och städa ska man ju också hinna göra någon gång och när man är klar blir det ju attans trevligt också. Tänker mamman när hon ett par timmar senare ber barnen (i vanlig samtalston) att klä av sig sina kläder för sjunde gången. Sju är ju ett trevligt tal.

Juno