Hoppas han alltid kommer vara kär i mig

Idag har mamman varit hemma. Inte exakt ledig men hemma i alla fall. Hemmamamma. Görandes sådant som hemmamammor tros göra. Frukostbestyr, tvättmaskin, inhämtning av ved, klädvikning (nej nej inte stryka, inte förstöra morgonen helt), diskmaskin, logga in en snabbis på jobbet. Och så iväg med sonen till vårdcentralen, (nej då, ingen fara han mår så bra så).

Hem igen. Mamman loggar tillbaka in på jobbet, tömmer diskmaskin, hänger tvätt, lagar lunch, eldar medan sonen spelar lite dataspel, lägger lite pärlplatta, tråkar. Och självklart så blev de sena till dagis för att hämta lillasyster. Jobbsamtal, vagn som strejkar. Mammans molande huvudvärk, som är allt som är kvar från vaccineringen, tilltar i styrka. Bilen susar tillslut (utan skitvagn som inte vill få plats i bilen) mot Nacka utan riktig koll på vart den ska. GPS:en sitter i men stressmamman har glömt adressen i huset. De kommer fram, de köar, barnen fotograferas. Mission completed.

Bilen susar återigen genom regnet. Den här gången helt okontrollerat på väg till Högdalen, vad är det för jädr håla egentligen? Den finns inte med i mammans GPS så hon styr lite via ICA Maxi, mot Älta och via Sickla innan hon når ut på 73:an. Högdalen. Tänker Hökarängen och så där bakom typ. Vilse. Ringer pappan som inte svarar. Ringer M som är värsta brevduvan. Bara en kvart sen till simskolan. Som tyvärr bara är en halvtimme visar det sig (inte fyrtiofem minuter som mamman trodde). Sonen rejält besviken när han inte får stanna och leka och bada i roliga poolen, dottern rejält hungrig, bilen tom på soppa, mamman rejält trött.

Pannknack. Tanka. Hem. Middag. Strul, matvägran, kast med liten köttbulle, skrikmamma, skrikungar. Borsta tänder, kissa, pyjamas, natta, läsa saga, natta. Det måste vara mitt i natten, mamman är helt slut. Det är inte mitt i natten, klockan är halv åtta. Mamman slänger sig ner i tevesoffan och dör. Hon tänker på att hon verkligen verkligen hoppas att maken har tänkt komma hem igen. Att han inte har rymt med en ung skönhet utan bara är ute på jobbpryl som han sagt. Hon tänker "Jag hoppas att han alltid kommer vara kär i mig, för jag skulle bli en usel ensammamma, usel hemmamamma". Sen somnar hon i soffan utan fler tankar.

Juno

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback