Tur för älgen

Svågern har en jaktstuga inte så långt härifrån. Där spenderade vi kvällen med att grilla korv över björkved och skjuta några hål i en CD skiva som hängdes upp i ett träd. På vägen hem stannade vi och tittade på en ungälg som stod i skogsbrynet och filosoferade.

- Vilken tur för älgen att den inte var där vi var förut, sa sonen, för då hade ni kanske skjutit den. Och vilken tur för älgen att inte farbror Rolf är med nu för han har ju ett gevär. Då hade älgen blivit död och det är synd om den då.

Svårt att se att de empatiska orden kommer från samma unge som brukar springa runt och ropa bang bang med varenda pinne som finns i skogen. Svårt men trevligt.

Juno

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback