Hit med en rånarhuva!

Först öppnade hon munnen försiktigt försiktigt. Lite som, jaha vad är det här nu då? Spagetti med köttfärssås, fast det ser ut som pölsa så är det jättegott, trugade mamman. Det gick bra. En sked till, och en till. Sedan upptäckte flickan att den högra handen hade lite egna pyssel för sig.

Splatt! En näve spagetti och köttfärssås i handen. Hon tittade misstänksamt på sörjan i handen och så testade hon snabbt att stoppa in den i örat. Det gick ju finfint, berusad av framgången for den lilla handen ivrigt från munnen till örat igen. Oj miss, det landade bakom örat. Men det gör ingenting för där satt det som en smäck i håret.

Splatt! Vad ska hon göra med den här näven käk då? Innan hon hinner fundera färdigt upptäcker hon att hon visst är lite sömning. Gnugga gnugga litet öga. Värst vad dimmigt det var idag, mamma.

På det här viset tar maten ganska snabbt slut och sen sim salabim är tallriken fylld av en gul smörja istället. Mosat päron och mangopuré, förklarar mamman. Fort, gapar hon, fortare! Hon bestämmer sig för att hjälpa till. Eskimåpuss med päronmangopurésked så hela näsan fylls av något som liknar tjockt gult snor. Det ska torkas bort. Men inte av mamman med den läskiga trasan, nä nä det fixar hon själv. Smeta smeta gult och brunt, fina färger det här.

När måltiden är slut kan man knappt skönja den lilla flickan bakom all mat. Nedanför hakan hänger haklappen ren och skinande. Vad har man dem till? Det är ju heltäckande huva med ett litet hål för munnen man ska ha när man är sex månader och äter mat. Här måste nog Bambino tänka till lite, mamman ska söka jobb som produktutvecklare.

Juno


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback