JUNO

Snart ska jag vara mammaledig. Då kommer jag inte ha så mycket pengar att spendera. Så nu leker jag lite lyxfällan (utan att sälja allt vårt bohag) och letar efter kostnader som vi kan dra ner på.

För en gångs skull läser jag till exempel på räkningen, annars brukar jag bara betala eländet. Härom dagen föll mina ögon på telefonräkningen. Vi som de flesta betalar en fast månadsavgift och en löpande samtalskostnad. Här hemma utgör samtalskostnaden trettiosju procent av räkningen, och visst känns det lite onödigt att betala en hög fast avgift när man inte ringer så mycket. Men okej, det går att leva med. Och slutsumman är inte gigantisk på något vis heller. Ändå kanske man ska leta alternativ telefoni tänker jag.

Uppe i urskogen har vi också en telefon. Med ett inkopplat abonnemang. Nu är vi inte jätteofta där och ringer inte så mycket så räkningen borde ju inte utgöra något större hot för ekonomin. Men. Under senaste perioden har vi ringt för den urlarviga summan av två kronor och sexton öre, och för detta får vi en räkning på hundra spänn. En fast avgift på nittiofem kronor alltså. Mer än tusen kronor per år. Det känns plötsligt som en rätt onödig utgift. Abonnemang uppsagt med omedelbar verkan. Ta bort kanske, vi ska leta alternativ telefoni. Tips?

Juno