JUNO

Jag kollar in fotbolls-EM. När det har hänt något spännande på plan visas alltid lite personer i båset. Oftast dyker de här herrarna, för i herrfotbolls-EM är båsen fyllda med herrar, upp efter en fin målchans som inte blev någon nätträff. Och då ser man hur de ropar, hoppar lite, höjer armarna eller gör någon annan känsloyttring. Och sen, det slår aldrig fel, måste deras händer ta vägen via någonting innan de kan sänkas igen. De två vanligaste mellanlandningarna är en dragning med fingrarna genom håret, eller en dragning med fingrarna över näsan.

Vad betyder den här rörelsen? Jag tänker att ibland när man sitter på bussen och precis ska trycka på STOP-knappen hinner någon före och man sitter där med fingret i luften. Då, av någon anledning kan man inte heller bara sänka handen i knät utan näst intill alla tar omvägen via håret eller näsan eller någon annan kroppsdel. Precis som om det är genant att ha gjort något utan att nå riktigt fram. Precis som att någon skulle bry sig om att man sträckte fram fingret mot knappen utan att trycka på den.

Precis som att det är genant att tro och hoppas att det skulle bli mål men inte blev det. I en fotbollsmatch. Varför gör vi människor så här? Jag är verkligen nyfiken på någon begåvad teori.

Juno