Jo, man lever på hoppet

Det har blivit lite ljusare. Fast bara marginellt. Men när jag lämnar jobbet vid halv fyra är det faktiskt inte kolsvart, då finns det hopp. Tyvärr har mörkret redan hunnit lägra sig när jag kommer till dagis en timme senare. Men snart, snart går vi mot ljusare tider. Då kommer hoppet tillbaka.

Juno

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback