JUNO

Härom veckan lånade vi ut Joar. Han huserade hos sin moster och kusiner hela kvällen och natten. Då passade maken och jag på att gå ut och äta middag på stan. Så plötsligt klev jag av tunnelbanan vid Gamla Stan, jag menar när var jag ens där sist, och där stod han min stilige make och väntade på mig. Sin date.

Och visst är det mysigt och visst är det viktigt att man då och då får komma ihåg hur härligt det är att strosa fram på kullerstensgatorna i Gamla Stan tillsammans med sin älskare. Hand i hand, titta i skyltfönster, förundras över vad ungdomarna har på sig, att älgar är så poppis bland turisterna och prata gamla minnen från tiderna på Ängelen och Kolingen och diverse andra diken.

I total tystnad flanerade vi längs Pers favoritgata som är smal, slingrig och helt befriad från neon, krims krams och älgar. Uppe på Kryp In kröp vi in och hittade ett bord där vi klämde i oss allt från löjrom, champagne till äppel och päronkompott och ostar tills vi storknade. Och bara en gång råkade jag sjunga "jipp jipp jipp jipp, masken dansar polka" vilket ju är rekordbra och bara en gång pratade vi om hur fantastisk lilleman är.

Och fast vi sedan låg på rygg som två jästa flodhästar och jämrade oss hela natten över våra sprängfyllda magar så var det så skönt att ha sängen för sig själv. Helt befriade från hårdragningar, pungsparkar och stulna kuddar. Om det är någon som vill låna ett barn, som hos alla andra utom oss, sover själv hela natten i sin säng är det bara att hojta. Vi kan tänka oss att låna ut honom fler gånger.

Juno