JUNO

Två svettiga karlar i trikåer tumlar runt på en stor gul matta. Båda väger etthundratjugo kilo var, det är par rejäla trikåer det. Om jag skrev förut att basket, trots mitt ointresse, var enkelt att förstå så är brottning dess motsats. Hur jag än tittar och glor så lyckas jag inte fatta när poängen kommer och varför.

Först ligger en blå trikå på en röd trikå medan ingenting händer. Sen visslar domaren och båda reser sig. Domaren pekar neråt och den röda trikån ställer sig lydigt på alla fyra. Sedan ligger den blå trikån återigen på den röda en stund. Domaren visslar, trikåerna reser sig, domaren pekar och nu är det den blå trikån som ställer sig och svankar på alla fyra medan den röda lägger sig uppe på. Och någonstans i detta har alltså den röda trikån tagit poäng.

Och Sverige har förlorat. Som i de flesta grenar där jag har lyckats se vår lilla nation tävla. Boring.

Juno