JUNO

Nej, inte ville vi lämna Paris bakom oss. Det är en fantastisk stad med massor att se och det bara kryllar av trevliga människor och goda ostar och rosa vin med bubblor i. Men hur det än är så vänder man hemåt en dag. Och när väskan väl är stängd, då vill jag hem så fort som möjligt. Då börjar jag (mer intensivt) tralla på Joarsången och det känns plötsligt inte alls sorgligt att återvända till Stockholm.

Dessutom har jag retat mig så på några saker...

- När vi kom ner på tisdagkvällen fick vi en lägenhet istället för ett hotellrum. Trevligt men det stod massa äcklig disk i diskhon. Efter tre dagar och tre påminnelser till hotellpersonalen stod det fortfarande massa disk i diskhon. Den står nog där än, för vi har inte rört den.

- Lägenheten hade Internet men vi hade naturligtvis inte någon dator med oss. Hotellets Internet kostade fem pengar för fyrtiofem minuter men det kortet var slut så jag betalade tolv pengar för etthundratjugo minuter. Tyvärr fungerade Internetuppkopplingen jättedåligt så med mig hem har jag nittio minuter.

Nu kommer Joar! Hej då!

Juno