JUNO

AoNang bestar av ungefar en huvudgata och en tvargata. Det ar inte sa stort men jamfort med nar maken var har for tio ar sedan ar det jattestort. Stranden daremot har krympt. Nu ar det bara en liten snutt som ar for badgaster, resten ar for alla batarna.

Trearingen vet redan exakt vilka stallen vi har atit pa vilket han kommenterar varje gang vi gar forbi dem. Dessutom, dessvarre, vet han exakt var de roliga leksakerna saljs. Vi stannar och tittar pa bilarna, pa odlorna och plastkoket varje gang vi gar upp eller ner for gatan. Bara aningen trottsamt.

Nu forsoker vi komma pa det smartaste sattet att ta oss harifran. Batarna som skulle ga fran Krabi och anda ner till Koh Lipe verkar vara en Internetfluga. Det gar bat till Koh Lanta for fyrahundrathugo pengar och sedan annan bat till Koh Lipe for fyratusenniohundra pengar. Dyrt.

Eller som de flesta rekommenderar att ta en buss till nagot stalle trettio mil soderut och sen ta en bat for totalt trettonhundra pengar. En taxi hela vagen kostar femtusen pengar. Forst tanker man Shit vad mycket pengar! Sen far man forstas rakna pa att det ar for oss allihopa, buss och bat ska atminstone gangras med tva. Sedan far man ta med aspekten att det ar en taxi i trettio mil. Hemma betalar vi nastan samma summa for att komma till Arlanda. Lite perspektiv tack.

Juno