Baby I don't care

Mamman satt på fredagskvällen och surade över en grej. Eller surade och surade, hon hade alldeles nyss blivit rejält förbannad på en liten grej. Det går så snabbt att bli upprörd över saker, ett pling i datorn bara.

Vems tur är det att göra kaffe ikväll? Nähä, ingen service där. Det är hennes tur. Hon minns motvilligt att pappan hade fixat kaffe sist, när hon också hade varit sur över något. Är hon alltid sur? Retorisk fråga som hon inte vill ha svar på.

Hon går ner i köket. Där står den nya radion som pappan har köpt och skvalar. Mamman tycker det är trevligt med en radio men hon tjatar på pappan att stänga av den när han inte är i köket. Irriterat går hon fram för att stänga av den med ett snäpp. I sista sekunden ångrar hon sig, den kan lika gärna stå på medan hon gör kaffe.

In med mjölk i micron, mala kaffebönor. Pressa, pressa. Och då. Då händer det. Nej, hon vinner inte på triss. Men radion spelar hennes favorit-Transvision-vamp-låt. Ja, jublar mamman, rusar fram och höjer volymen. Vickar på höfterna, sträcker armarna i luften och sjunger med, högre och falskare än möjligt. Skumma mjölk. "...if it seems like I'm acting cool..." Ah, perfekt crèma. "...and Baby, I don't care. Baby I don't caaaaare...."

Stänger av radion, går upp för trappan med två skummande latte och möts av pappan och barnet som busar och skrattar så de kiknar. Hon tar en klunk kaffe och torkar av skum från överläppen. Ler. Det går ganska snabbt att bli glad också.

Juno


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback